”Han hade aldrig fått så många protester”

Nu har Camillas matuppror nått ministern

Foto: regeringens pressarkiv/Henrik Hansson
MAT & DRYCK

Camilla Sparring samlade in 68 000 namnunderskrifter i sitt matuppror. På torsdagen lämnade hon över dem till jordbruksminster Eskil Erlandsson (C).

–Han var förvånad och sa att de aldrig hade fått in så många protester förut. Nu väntar vi på att regeringen ska agera.

Matupproret går ut på att barn, ädre och sjuka ska få mat som är gjord så nära dem som möjligt. Bakgrunden är att många får långväga och gammal storköksmat – helt i onödan, enligt Camilla.

– Maten transporteras 30 mil ibland, flera dagar efter den är lagad. Många barn och äldre äter den inte ens – och ofta blir det dyrare än att laga maten på plats.

Fisk och pannkaka – samma

Camilla fick idén till matupproret när hon jopbbade som vårdbiträde på ett äldreboende hemma i Svärdsjö i Dalarna. Hon undrade varför många av de äldre inte alls rörde maten. Hon bestämde sig för att prova alla rätter i två veckor.

– Maten smakade ingenting. Om jag blundade kunde jag inte skilja smaken på fisk och pannkaka.

Startade föräldrauppror

När sen skolans kök skulle stänga ner och barnen skulle få samma färdigmat satte hon igång ett föräldrauppror. På bara några dagar lyckades de få skolan att behålla sitt kök.

Sedan gick det snabbt. Flera föräldrar i Dalarna hörde av sig till Camilla för att få hjälp att få bättre skolmat. Camilla startade sin hemsida med matupproret – och fick gehör i hela Sverige.

På ett år har hon samlat in 68 000 namnunderskrifter, varav hälften via hemsidan. I dag lämnade hon dem till jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Samlar beslutsfattarna

– Han visade att politikerna är beredda att agera.

Det första han gjorde var att boka in en hearing i riksdagen för alla beslutsfattare – och den får Camilla hålla i. Då samlas alla riksdagsledamöter tillsammans med kockar, läkare, forskare, riksidrottare och folk från inom livsmedelindustrin.

– Sedan kan de åka hem till sina kommuner och påverka beslutsfattarna. Meningen är att de inte bara ska titta på prislappen när de tillverkar mat till barn och äldre, säger Camilla Sparring.

FAKTA

Det här är matupproret

* Maten i skola, vård och omsorg ska vara gjord så nära barn, äldre och sjuka som möjligt.

* De som lagar maten ska i första hand välja råvaror från nära håll – inte andra sidan jordklotet.

* Livsmedelsindustrin ska satsa på riktiga råvaror istället för onödiga tillsatser (t ex smakförstärkare och transfetter).

* Mataffärerna ska satsa på att köpa in mat som hanterats naturligt. Industriell hantering (som gasning av köttfärs) bör undvikas.