Sockerhysteri? Nej, nu ska vi vräka i oss ÄNNU mer godis

MAT & DRYCK

Det är något skumt med den här sockerhysterin.

Å ena sidan är folk läbbigt korrekta.

Å andra sidan vräker vi i oss godis.

Världsmästare i lösgodis, faktiskt.

Foto: Andreas Lundberg

Ibland blir jag riktigt trött på den här politiska korrektheten som grasserar när det gäller matfrågor.

Häromdagen läste jag en insändare som bannade en redaktion för att den tagit sig för att ha en bok med tårtrecept som pris i en tävling.

För aja-baja, tårtor får man ju inte äta. Inte ens om man lever på hirs och kli hela veckorna.

Man kan alltså få intrycket av att svenska folket är ett renlevnadsfolk som fullt ut lever upp till de statliga näringsrekommendationerna.

Så är det förstås inte.

Godisförsäljningen har tagit fart igen efter ett år av minimal tillbakagång.

Och ännu mer ska vi äta.

Godis är nämligen den vara som vi bestämmer oss för att köpa när vi väl är i affären.

Det är få av oss som skriver ner det på inköpslistan.

Det vet godistillverkarna och nu laddar de kanonerna.

Det här kommer du att få se mer av i affärerna:

Smågodis redan i början av det så kallade kundvarvet. Du kanske inte fyller påsen redan bland grönsakerna men godissuget vaknar till liv för att blomma ut lagom till utgångskassorna.

Fler godisstationer runt affären av samma anledning, förstås. "Störtkorgar", framförallt.

Fler smaker av redan välkänt godis. En ny variant av Salta katten lockar till köp.

Fler nyheter. Det är nyheter i godissortimentet som driver försäljningen framåt.

Fler storpack och multipack av godis. Sverige är, enligt en tillverkare, sämst i världen på att sälja mer godis genom större förpackningar.

Välfyllda hyllor. Är det tomt bland godispåsarna så att vi inte hittar vårt favoritgodis så låter vi bli inköpet.

"Nyttigare" godis, alltså med sötningsmedel eller socker från fruktjuicer.

6,5 miljarder per år köper vi godis för i Sverige. Det är rätt mycket, tycker jag.

Bu!

Lyxigt gott

I käll köper jag...