Det är nåt surt med bäst-före-datum

Vi slänger mat för ungefär 27 miljarder i Sverige varje år.

Enligt en ny undersökning som Konsumentföreningen i Stockholm låtit göra är mer än hälften av, 57 procent, fullvärdig mat utan något fel på.

Och i en brittisk undersökning angav 57 procent av de 42 000 tillfrågade att de slänger mat på grund av att bäst före-datumet passerats.

Ingen vetenskap

Men hur man sätter datumet är ingen vetenskap, snarare åt ”dra sticka eller kasta tärning”-hållet.

Det är producenterna själva som bestämmer hur lång hållbarhet man väljer att märka sina varor med.

Och det finns goda skäl att märka varorna med kortare datum. Exempelvis ökas omsättningen på varorna när de gamla plockas bort ur hyllorna i förtid

För att testa märkningens påverkan lät vi fem personer blindtesta samma yoghurt. Vi påstod att nummer ett hade tre veckor kvar av hållbarheten, nummer två gick ut samma dag och att nummer tre passerat bäst före-datumet med en vecka.

Trots att vi hällt upp yoghurten ur samma förpackning så tyckte alla fem att yoghurt nummer tre var ”sur”, ”man kände att den var gammal”, ”äcklig”, ”vattnigare” och ”luktar lite sunkigare” medan yoghurt ett upplevdes som ”fräsch”, ”luktar gott”, ”normal”, ”mjuk” och ”frisk”.

Nu vill Konsumentföreningen i Stockholm att bäst före-datumet ersätts med ”minst hållbar till” för att tydliggöra för konsumenter att mat mycket väl kan ätas tryggt och med behållning trots att datumet gått ut.

Bra idé, tycker jag.