Röda korset: Sluta skänk ”skräp”

MIN EKONOMI

Röda korset i Halmstad får in ton med skänkta textilier varje vecka som inte är säljbara.
Nu vädjar second handbutiken:
– Vi önskar bara säljbara gåvor, säger Malin Joleby, butikschef.

1 av 2 | Foto: Robin Lorentz-Allard / AFTONBLADET

I förra veckan fick Röda korset i Halmstad köra i väg med 250 soppåsar med textilier till Helsingborg för återvinning. Allt för stor del av det som skänks är i får dåligt skick och går inte att sälja.

Second hand-butiken har nu fått nog.

– Det är inget nytt fenomen över huvud taget. Det är en långsam frustration som har spruckit, säger Malin Joleby, butikschef.

”Bara rafsar ner allting”

Därför gick hon ut på organisationens lokala Facebook-sida i helgen och vädjade till sina givare om att tänka till.

– Jag vill naturligtvis betona att vi får in så mycket fantastiskt, saker och kläder. Allt som människor skänker och vi är enormt tacksamma. Utan våra givare är vi ingenting. Men det finns så pass mycket annat som kommer med som tar mycket av vår tid och resurser. Det ska vara helt, rent och säljbart, säger Malin Joleby.

Istället får hon urblekta och väldigt nötta kläder och textiler som är trasiga och har fläckar.

– Kan du tänka dig att själv köpa det second hand? Om du tvekar så är det inte hit det ska. Jag har full förståelse om det kan slinka med saker som man är osäker på. Men det är när man bara rafsar ner allt och bara tänker att vi kan ta det vi vill ha. Det funkar inte. Om man kommer med tio saker och vi vill bara ha ett plagg så ska vi göra oss av med övriga och innan vi ha sålt det tionde plagget så är förtjänsten redan uppbränd.

Hanteringen av allt skräp tar både tid, resurser och pengar från annat - Röda korsets kärnverksamhet.

– Vi vill också dra in pengar så vi kan göra social nytta.

Vill komma åt slöheten

Malin Joleby tror att det är en kombination av okunskap och välvilja som gör att de får in så mycket skräp.

– Men det är slöheten jag vill komma åt. Är hela kragen svart så är det inte okunskap eller om pyjamasbyxorna är så slitna att det ser ut som någon har klippt i dom. De grejorna vill vi inte ha. Alla skänker nog för att det ska bli en slant över till social nytta. Men om vi får in så här mycket, ton med skräp varje vecka, så får vi inte så mycket över.

Hon kan endast tänka sig att laga och tvätta enstaka märkesplagg som ger en större förtjänst. Allt annat går till återvinning.

Men allt som du radar upp nedan känns ju så logiskt?

– Ja det är det men jag får in det varje dag. Det kommer konstant.

Tror folk att ni ska laga och tvätta det de lämnar in?

– Ja, och så hade det kanske varit om vi fått in en liten mängt. Men när vi hanterar så här mycket så går det inte. Vi kan inte tvätta en t-shirt från HM som vi sen säljer för 25 spänn. Det är inte lönt eller bra för miljön.


Här är bara några exempel på skräp som de fått in.
Foto: Privat
Här är bara några exempel på skräp som de fått in.

Malin Joleby: Det här vill Röda korset inte ha:

Kläder:

Inget smutsigt, håligt eller som är urtvättat som tappat färgen.

Viss trikå som blivit noppig.

Plagg eller saker med stora fläckar.

Porslin:

Inga naggade kanter. ”Ingen vill dricka ur dom”

Inga krackelerade porslin heller. ”Det går inte att sälja”

Möbler:

Sängar med kissfläckar på madrassen eller resåren.

Soffor där tyget är spruckit i armstödet.

Saker som luktar rök, mögel eller gammal källare.