Riksrevisionen: Prognoser för optimistiska

1 av 3 | Foto: Lotte Fernvall / AFTONBLADET / 3226
MIN EKONOMI

Sveriges två senaste regeringar får sig nu en känga.

Enligt riksrevisionen har de båda varit alltför optimistiska.

– Regeringen har ofta överskattat hushållens konsumtion, säger projektledare Håkan Jönsson.

Regeringens prognoser har de senaste tio åren varit alltför optimistiska. Det har gett en missvisande bild av de offentliga finanserna och fått dem att framstå som starkare än de är, skriver Riksrevisionen i en ny rapport.

Granskat senaste 10 åren

Riksrevisionen har granskat kvaliteten på regeringens makroprognoser, som bedömningen av BNP-tillväxten, arbetsmarknad och investeringar, under åren 2007–2017. Alltså omfattas både den nuvarande rödgröna regeringen och den tidigare alliansregeringen.

– Granskningen visar bland annat att regeringen ofta har överskattat hushållens konsumtion och lönesumman, men underskattat såväl kommunal som statlig konsumtion, säger Håkan Jönsson, projektledare för rapporten, i ett pressmeddelande.

De här är bedömningar som sedan varit underlag för politiska beslut.

– Man har fattat beslut om vad man ska ha för budgetutrymme och utgiftstak för kommande tre års budgetcykler. De här prognoserna är en del av underlaget när riksdag och regeringen fattar beslut om lite mer skattesänkningar och utgiftsökningar. Det blir en mer expansiv finanspolitik än om prognosen varit korrekt, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Underskattat staten

Det här har medfört att de offentliga finanserna har framstått som starkare än vad de egentligen är. Men Ingvar Mattson påpekar att det varit två faktorer under den här tioårsperioden som dock försvårat prognoserna:

– Det är två viktiga saker som har hänt, finanskrisen och den ökade invandringen. Det gör att det är svårt att göra korrekta prognoser

Hur de felaktiga prognoserna slagit mot de svenska medborgarna kan han inte svara på.

– Det är jättesvårt att säga. Det är en alldeles för lång kedja, säger Mattson.

Enligt Riksrevisionens räkneexempel kan det dock handla om så mycket som 75 miljarder kronor det sista prognosåret.

– Våra resultat visar att den statliga konsumtionen kan ha underskattats till följd av andra faktorer, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Även den offentliga sektorns inkomster har överskattats.

Nu rekommenderar Riksrevisionen den nuvarande regeringen att lokalisera systemfelet.

– Vi anar vad det handlar om men de måste själva identifiera vad det är för fel, säger Ingvar Mattson.

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) granskade Riksrevisionen framförallt den ekonomiska politik som fördes under Anders Borgs tid som finansminister. Hon menar att kritiken om att de statliga finanserna har framstått som starkare än vad de är inte gäller under de tre år som den nuvarande regeringen har suttit.

– Jag har inte överskattat finanserna. Vi har helt enkelt gjort för svaga prognoser och reviderat dem, säger hon till Aftonbladet.