Hushållen skickliga räntesiare

MIN EKONOMI

Hushållen är bra på att spå hur bolåneräntorna utvecklas i framtiden, visar en ny rapport. Det kan minska risken för en priskrasch, säger forskaren Pär Österholm.
– Oron för att vi har en bostadsbubbla på grund av hushållens orealistiska ränteförväntningar minskar lite grann, säger han.

1 av 3 | Foto: Thinkstock

Olyckskorparna kraxar allt högre kring den svenska bostadsmarknaden. De höga priserna och hushållens växande skuldsättning bäddar för en krasch, hävdar flera bedömare.

Ett argument som ibland lyfts fram är att bolånetagare har orealistiska förväntningar på att räntorna kommer att förbli låga. Något som skulle få folk att ta större lån än de mäktar med.

”Rimlig nivå”

Men en ny rapport i tidskriften Ekonomisk debatt visar att hushållen de senaste åren varit duktiga på att spå hur bolåneräntorna utvecklats.

– I genomsnitt tycker jag att man har ganska bra koll. Förväntningarna ligger på en rimlig nivå på alla horisonter, säger Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Örebro.

Han har tittat på hur hög hushållen trott att tremånadersräntan för bolån kommer att vara ett år in i framtiden. Sedan har han jämfört hur hög räntan faktiskt blev. Under åren 2010–2016 har hushållen för det mesta spått högre boräntor än det faktiska utfallet.

– Påståenden om att hushållen skulle ha orealistiska förväntningar finner inget stöd i min analys, säger Pär Österholm.

Mer optimistiska på lång sikt

Han har dessutom tittat på hushållens förväntningar på fem års sikt, och jämfört med Konjunkturinstitutet, KI:s, prognoser. Här framstår hushållen som något mer optimistiska. Men Pär Österholm utesluter inte att hushållens prognoser kan vara väl så goda som KI:s, med tanke på de låga räntor vi under lång tid haft.

Resultaten minskar oron för en bostadsbubbla, menar Pär Österholm.

– Oron för att vi har en bostadsbubbla på grund av hushållens orealistiska ränteförväntningar minskar lite grann. Men faktumet att förväntningarna är rimliga innebär inte att utvecklingen på bostadsmarknaden och den höga skuldsättningen är oproblematisk, säger han.

Varnar för ”bolånestrutsar”

Det är en bild som delas av Avanzas sparekonom Claes Hemberg. Det är förvisso positivt att den genomsnittliga bolånetagaren tycks ha bra koll, men det är inte tillräckligt, säger han.

– Det räcker med att två-tre procent får problem med räntebetalningarna för att vi ska få allvarliga problem, med stora prisfall och en eventuella fastighetskris, säger han.

Avanza har låtit Sifo fråga svenska bolånetagare hur det förbereder sig för stigande räntor. Svaret: fyra av tio stoppar huvudet i sanden.

– Uppenbarligen har vi många bolånestrutsar i Sverige som inte förstått att otroligt stora bolånebelopp kräver otroligt stort engagemang, säger han.

Få förbereder sig

Endast en av fyra bolånare möter stigande räntor med att spara extra och en av fem amorterar, enligt undersökningen. Claes Hemberg uppmanar alla belånade hushåll att skaffa en ”bokraschkudde”, med prutning på bolånen och ökat buffertsparande mot stigande räntor.

Men det mesta pekar ju mot att räntorna kommer att stiga långsamt. Det ger väl folk gott om tid att förbereda sig?

– Det ger lite utrymme, men det handlar om väldigt stora pengar. Bolån som idag kostar 30 000 kronor om året kan kosta 60 000 om två år. Var ska du få dem pengarna ifrån? frågar han sig.

Även Pär Österholm är medveten om att rimliga ränteförväntningar inte nödvändigtvis behöver gå hand i hand med rimliga förberedelser.

– De flesta rökare vet att det är onyttigt men fortsätter ändå. Men en bra uppfattning om hur världen ser ut och om vart räntan är på väg är en grundförutsättning för att kunna fatta rationella beslut kring bostadsköp och annat, säger han.

FAKTA

Riksbankens ränteprognos

Riksbanken uppdaterar kontinuerligt sin prognos för hur de bedömer att reporäntan, som bland annat styr bankernas rörliga bolåneränta, kommer att utveckla sig. Just nu ligger den på rekordlåga −0,5 procent.

Nuvarande prognos:

  • 2017 kv4: −0,5

  • 2018 kv3: −0,4

  • 2019 kv3: 0,11

  • 2020 kv3: 0,62