Se upp med avgiften när du sparar

Höga avgifter kan kosta dig tiotusentals kronor.
Foto: Johnér
Höga avgifter kan kosta dig tiotusentals kronor.
MIN EKONOMI

Med dagens rekordlåga räntor är avgiften du betalar för ditt sparande viktigare än någonsin.

Några tiondels procentenheter kan innebära många tusenlappar i slutändan.

– Höga avgifter är den största fällan man kan gå i, säger pensionsexperten Monica Zettervall.

När räntan på sparkontot är noll vänder sig många till fonder och aktier för sitt sparande. På grund av den superlåga räntan är dessutom den förväntade avkastningen relativt låg – vilket gör avgifterna du betalar för att fondspara viktigare än någonsin.

– Den förväntade avkastningen på aktiemarknaden är ungefär 4–5 procent. Då är det viktigt att inte ta bort den ganska begränsade avkastningen med höga avgifter, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

”Enorm effekt”

Avgifterna blir inte minst avgörande när du pensionssparar, eftersom sparandet sker på lång sikt.

– De är jätteviktiga. Sparar du 30–40 år blir effekten enorm, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Tittar man på premiepensionen och tjänstepensionen för en medelinkomsttagare som tjänar 25 000 kronor i månaden så kan avgifter på en procent gröpa ur sparkapitalet med cirka 72 000 kronor under en sparandetid på 30 år.

Men innebär inte högre avgift också högre avkastning?

– Många tror att det hänger ihop, men det finns inget som visar att det stämmer. Väljer du mellan några få liknande fonder i samma kategori är det därför bra att välja den med lägst avgift. Värdeutvecklingen på fonder är svår att förutse, men avgifterna är kända i förväg, säger Monica Zettervall.

Inom premiepensionen och tjänstepensionen (om du omfattas av kollektivavtal) har avgifterna förhandlats ner till låga nivåer. Har du däremot eget sparande till pensionen kan det vara läge att se över vilken avgift du betalar.

Hälften kan försvinna

Sparar du i en fond som tar ut 1,7 procent i förvaltningsavgift försvinner hälften av dina sparpengar på 40 år – i rena avgifter.

– Är man inte intresserad av att välja fonder själv, vilket många jag träffar inte är, kan man låta bli att välja för sin premiepension och tjänstepension. Där finns det utmärkta förval. Vill du spara själv till din pension kan du göra det enkelt genom att välja en global aktiefond som kostar max 0,4 procent i förvaltningsavgift, säger Monica Zettervall.

Monica Zettervalls tips till dig som pensionssparar:

  1. Logga in på minpension.se för att se ungefär hur mycket du kommer att få i total pension.

  2. Fråga din arbetsgivare om du har tjänstepension i din nuvarande anställning – har du inte det måste du spara extra till din pension. Om du jobbar inom stat, kommun eller landsting har du alltid tjänstepension.

  3. Om du inte är intresserad av att välja fonder för din premiepension (för vissa fortfarande känt som PPM) – låt bli att välja eller välj tillbaka till förvalet AP7Såfa. Att betala en rådgivare för att ta hand om ditt fondval är ofta en dålig affär.

  4. Du som har tjänstepension på jobbet – Om du vill spara extra till din pension kan ett alternativ vara att öppna ett investeringssparkonto (ISK). Bestäm dig för hur mycket du kan och vill spara. Ordna med ett autogiro så att den summan dras varje månad från ditt konto. Placera pengarna i den eller de fonder du vill spara i. Ett enkelt alternativ kan vara att välja en global aktieindexfond som inte kostar mer än 0,4 procent i avgift.

  5. Du som är företagare eller saknar tjänstepension på jobbet – För att kompensera för tjänstepensionen behöver du spara cirka 4,5-5 procent av din lön. Om du har en hög lön, över cirka 38 000 kronor per månad, behöver du spara mer (cirka 30 procent på det du tjänar över 38 000 kronor).

FAKTA

Olika typer av fonder

En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer. Om du sparar i en fond innebär det att du köper andelar och blir delägare i fonden. Fonderna har olika inriktning och tar ut olika höga avgifter.

  • Räntefonder
    En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer eller statsskuldväxlar. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen och fondförvaltarens skicklighet. Generellt är både avgiften och risknivån för räntefonder låg, men därmed också avkastningen.

  • Aktiefonder
    En aktiefond investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier i olika börsnoterade företag. Det finns såväl breda som smala aktiefonder. De breda sprider riskerna och investerar i många olika länder och branscher. Avgiften och risknivån är generellt medelhög, och ytterligare högre för de smala aktiefonderna, som dock kan ge extra hög avkastning.

  • Blandfonder
    En blandfond investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Avgifter och risknivå brukar ligga mellan räntefonder och aktiefonder.

  • Indexfonder
    En indexfond är vanligtvis en typ av aktiefond som följer ett visst index i sina placeringar. Avkastningen kan till exempel spegla indexet över de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Avgifterna är i regel låga, medan risknivån kan variera mycket beroende på fondens inriktning.

Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå