Så mycket höjs energiskatten

Nu införs den höjda energiskatten – som slår mot hushållen.
Nu införs den höjda energiskatten – som slår mot hushållen.
MIN EKONOMI

Se upp - nu höjs elpriset.

Från och med 1 juli blir det tre öre per kilowattimme dyrare i och med den nya energiskatten – för att rädda kärnkraften.

– Det kommer smyga sig på när det blir mörkare och vi använder mer el, säger Jakob Eliasson, energipolitisk talesperson hos Villaägarna.

Den 1 juli smyger regeringen igång med den nya energiskatten. I en första höjning blir det tre öre dyrare per kilowattimme.

Tillslut ska höjningen landa på 4,2 öre per kilowattimme.

– Det blir mycket för somliga, säger Jakob Eliasson, energipolitisk talesperson hos Villaägarna.

”Ren kapitalöverföring”

Innan skattehöjningen ligger energiskatten på 29,5 öre per förbrukad kilowattimme el, men kommer efter höjningen vara 32,5 öre per kilowattimme.

Om man räknar på momsen och prishöjningen för ett vanligt hus som drar 20 000 kilowattimmar per år så landar höjningen på ett fyrsiffriga belopp.

– Det blir en tusenlapp till per år för ett vanligt hushåll. Sen kommer man inte märka så mycket så här års när man inte använder så mycket el. Men det kommer smyga sig på när det blir mörkare och vi använder mer el, säger Jakob Eliasson, energipolitisk talesperson hos Villaägarna.

Han är väldigt kritisk till skattehöjningen. Eftersom energiskatten ska gå till att rädda kärnkraften.

– Det här är en ren kapitalöverföring från elkunderna till kraftbolagen. Man sänker skatten för vatten- och kärnkraft. Det är kunderna som får betala. Det är det paradoxala i det här, säger Eliasson.

Ska dra in miljardbelopp

Eliasson tycker det är ett hyckleri när regeringen uppger att det är marknadskrafter som ska påverka marknaden.

– Om elpriserna är låga så ser man till att höja priserna via skatten för att ge tillbaka till kärnkraften. När priserna var höga så sa man bara att elmarknaden fungerade. Det är det jag stör mig på, elementet av hyckleri. Är det en marknad eller inte?

Elskatten väntas dra in 1,2 miljarder kronor under 2017, 2,4 miljarder 2018, 3,3 miljarder 2019 och 3,3 miljarder 2020, enligt regeringens budgetförslag.

Minst drabbade blir lägenhetskunderna. Deras kostnadshöjning väntas bli 105 kronor per år för en årlig elanvändning av 2000 kilowattimar.

– Det slår ju hårdast mot dom som har elvärme. Men det finns även hushåll där små förändringar gör stora förändringar för ekonomin. Man kan fundera över den politiska analysen när man gör skatteförändringar. När man flyttar kostnader mellan aktörer i samhället, säger Jennie Weiderholm, energipolitisk talesperson hos Hyresgästföreningen.

Ett sätt att ändå få ner sin elkostnad genom att prispressa. Det kan skilja uppemot 1600 kronor per år mellan de billigaste och dyraste elhandelsföretagen.