Experternas besked: Höj reporäntan nu

1 av 2 | Foto: Länsförsäkringar
Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar.
MIN EKONOMI

Reporäntan har legat oförändrad på minusränta i 1,5 år.
Nu tar allt fler experter ton för en höjning:
– Vi är långt ifrån en krissituation som minusräntan signalerar, säger Ann Öberg, Handelsbankens chefsekonom.

Reporäntan, Riksbankens styrränta, har legat oförändrad på minus 0,50 procent sedan i februari 2016 och på minusräntan sedan början av 2015.

Nu höjs alltfler röster för en höjning.

– Jag har pratat om det här ett tag. Vi har börjat närma oss en situation där vi bör plocka bort krisåtgärderna med negativ ränta och stödköp som Riksbanken ägnar sig åt, säger Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar.

”Svensk ekonomi är stark”

Öster tycker detta trots att hon är medvetna på att det finns utmaningar i svensk inflation:

– Svensk ekonomi är så pass stark att vi borde lägga det bakom oss och åtminstone komma upp till nollränta. Det här handlar inte om att jag röstar för att vi i större utsträckning ska åtstrama svensk ekonomi.

Hon får medhåll av Handelsbankens chefsekonom, Ann Öberg.

– Vi är långt ifrån en krissituation. En 0,50 minusränta signalerar kris. Sverige är i en högkonjunktur med högt resursutnyttjande.

Öberg radar upp fler anledningar.

– Inflationsförväntningarna stiger och arbetskraftsbristen ökar stadigt. Sen ser vi också att andra centralbanker har påbörjat ett skifte till en stramare penningpolitik. Då är det enklare för Sverige att följa efter. Vi behöver också ammunition för den svenska ekonomiska politiken. Vi har minusränta och inte så högt offentligt sparande som i tidigare högkonjunktur, som vi kan behöva vid en lågkonjunktur, säger hon.

”Skulle ha ett signalvärde”

Dom är båda osäkra över vad den historiskt negativa reporäntan kan få för betydelse på sikt och på samma sätt vad en höjning skulle göra för skillnad.

– Men det har ett signalvärde att vi inte är i en krissituation länge. Om man höjer påverkar det hur hushållen agerar och hur företag agerar med investeringar, säger Ann Öberg.

– Det är första gången vi provar på negativ ränta men det är viktigt vilken signal som man skickar med penningpolitiken. Det skickar en signal till alla oss som agerar i ekonomi att det står illa till om man behöver en negativ ränta. Den aspekten är negativ nog. Vi ska inte ha en negativ ränta i det läget som vi är i, säger Anna Öster.

Dom ingår båda två i Dagens Industris Skuggdirektion med några av Sveriges vassaste ekonomer. De röstar likt Riksbankens direktion om reporäntan men har förstås ingen påverkan.

Norman håller dock tillbaka

När de nu inför torsdagens räntebesked från Riksbanken röstade ville Skuggdirektionen se en högre styrränta. Även Ebba Lindsö, före detta ledamot i riksbanksfullmäkte röstade för.

Men de var inte eniga. Olof Manner, analyschef på Swedbank, och John Hassler, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet röstade emot för att de inte skulle vilja överraska i detta läge men flagga för en höjning framöver. Peter Norman, tidigare finansmarknadsminister och numera styrelseproffs, som också sitter med i Skuggdirektion, röstade också emot en höjning.

– Det som stör mig är att vi i det här läget inte ser en större löneglidning. Personer med insyn som jag har pratat med säger dock att vi har ett slags dold löneglidning, i form av tjänstebilar och andra förmåner. Jag landar i Olofs resonemang och ser en stor sannolikhet för att jag vill höja i december eller så, men inte nu, säger han till DI.

Samtliga tror dock på en höjning på sikt.

FAKTA

Det här är riksbankens direktion:

  • Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige som i sin tur väljs av riksdagen. Tillsammans ansvarar de för bankens verksamhet.

  • Direktionsledamöterna utses för mandatperioder på 5 eller 6 år enligt ett rullande schema. En av ledamöterna utses till riksbankschef och är ordförande i direktionen. Stefan Yngves är riksbankschef och Kerstin af Jochnick förste vice riksbankschef. Sen är övriga fyra ledamöter vice riksbankschef; Martin Flodén, Per Jansson, Henry Ohlsson och Cecilia Skingsley.

  • Direktionen möts normalt varannan torsdag och fattar då gemensamma beslut. Minst hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att kunna fatta beslut. Ordföranden har utslagsröst. Men ett ärende som kräver ett snabbt beslut får avgöras av bara två ledamöter om de är överens.

  • Fullmäktiges ordförande och vice ordförande får också närvara vid direktionens sammanträden. De har rätt att yttra sig, men får inte lämna förslag eller rösta.

  • Sex gånger om året är det så kallade penningpolitiska möten. Då beslutar ledamöterna om räntan. Hur de resonerat och röstat vid mötet offentliggörs i ett protokoll ungefär två veckor efter mötet. Beslutet om räntan är ett majoritetsbeslut med utslagsröst för riksbankschefen. Om någon av ledamöterna haft en annan uppfattning så syns det i protokollet.

  • Två gånger om året lämnar direktionen också en skriftlig redogörelse för penningpolitiken till riksdagens finansutskott.

Källa: Riksbanken