Riksbanken höjer räntan

Men ta det lugnt - bind inte lånen än

MIN EKONOMI

Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent.

Det beslöt Riksbanken idag.

- Ta det lugnt och bind inte lånen direkt, råder Lennart Arnstad, Aftonbladets bostadsexpert.

Familjeekonomen Viveka Hirdman Ryrberg tror att det kommer fler räntehöjningar det närmaste året, men hon anser ändå att det är för tidigt att binda lånen.
Foto: Lotte Fernvall
Familjeekonomen Viveka Hirdman Ryrberg tror att det kommer fler räntehöjningar det närmaste året, men hon anser ändå att det är för tidigt att binda lånen.

Höjningen var väntad efter att Riksbankens direktion under hösten flaggat för en räntehöjning.

Senast Riksbanken höjde räntan var i december 1999 då räntan höjdes med 0,50 procentenheter till 3,75 procent.

Viveka Hirdman Ryrberg, SEB:s privatekonom, tror att dagens höjning var den första av flera som är att vänta.

- Inom loppet av ett drygt halvår kommer Riksbanken att höja med upp mot en procentenhet. En ändå ganska måttlig höjning, säger hon.

Varför höjer riksbanken räntan?

- Det som helt avgör om Riksbanken höjer eller inte är vad Riksbanken tror om inflationen framöver.

- Nu gör banken bedömningen att inflationen är på väg att ticka uppåt, alltså över två procent.

- Räntan är det vapen, eller verktyg, Riksbanken har för att kyla ner ekonomin och höja kostnaden och priset på pengar och därmed få ner inflationen inom sitt mål. Och målet är att inflationen ska ligga kring 2 procent.

Vad betyder detta för den vanlige löntagaren?

- Det innebär för en enskild att den som har rörliga bostadslån direkt ser i form av lite högre ränta. Men också högre ränta på vanliga banklån, krediter.

Vad betyder det för dom som sitter med stora lån?

- För varje 100 000 kronor man har i lån innebär varje procentenhet en förändring - en ökad nettokostnad på 53 kronor per månad. Nu handlar det totalt sett om mindre än en procentenhet.

Ditt råd till löntagarna?

- Jag tycker man måste titta på skillnaden mellan rörlig och fast boränta. Den skillnaden är fortfarande över en procentenhet idag. Jag tycker fortfarande man kan ligga kvar med rörlig ränta.

Samma råd ger Lennart Arnstad, Aftonbladets bostadsreporter.

–Ta det lugnt och bind inte lånen direkt när Riksbanken höjer räntan.

Stor skillnad på bundet och obundet

Han betonar däremot att låntagarna bör vara vaksam om reporäntan höjs flera gången, vilket alltså verkar sannolikt.

- Det är den ränta som direkt påverkar de rörliga bostadsräntorna. Dagens skillnad – ungefär en procent – mellan rörlig och bunden tvåårig ränta - kommer att krympa.

- Men gapet är större upp till ett bundet femårslån, som är ett vanligt (och ofta tryggt) val för köpare av villor och bostadsrätter.

– Låneräntorna är, vilket är viktigt att påpeka, den absolut viktigaste ingrediensen för både din bostadsekonomi och för hela bostadsmarknaden.

- Mycket viktigare än exempelvis dagens hysteriska hojtande om höjda taxeringsvärden, säger Lennart Arnstad.

Och tillägger:

- En procents höjd ränta på ett miljonlån betyder faktiskt 10 000 kronor om året. 583 kr/mån efter skattereduktion.

Risk för ökad inflation

Riksbanken motiverar dagens räntehöjning så här:

”Det stigande inflationstrycket är främst en följd av att ekonomins efterfrågan bedöms växa snabbare än vad en balanserad ekonomi långsiktigt medger. Till detta kommer risker för en högre inflation sammanhängande bland annat med utvecklingen av löner, oljepriser och kronan”.

Riksbanken höjer också in- och utlåningsräntorna till 3,25 respektive 4,75 procent från och med den 13 december.

Enligt Riksbankens prognos växer BNP med 3,9 procent i år och med 3,4 procent nästa år. År 2002 växer BNP med 2,9 procent.

Det är en nedrevidering med några tiondelar för varje år jämfört med tidigare inflationsrapport. Riksbankens bedömning av hushållens konsumtion har också reviderats ned något till 4,5 procent i år, 3,5 procent nästa år och 3,0 procent år 2002.

Riksbanken räknar vidare med att den öppna arbetslösheten faller från i genomsnitt 4,7 procent i år till 4,2 procent nästa år och 3,7 procent 2002.

Det är några tiondelar högre för åren 2001 och 2002, jämfört med vad Riksbanken trodde i sin förra inflationsrapport.

Fyra tips till bättre bolån

Göran Jönsson är chef för Konsumenternas bankbyrå. Här är hans goda råd för dig som ska välja bolån.

Claes Salomonsson