Pappor tar ut mer föräldraledighet

Pengarna spelar ingen roll

MIN EKONOMI

STOCKHOLM (TT)

Inkomsten verkar inte spela någon större roll för föräldraledigheten. Pappor är mindre benägna att vara hemma med barnen om föräldrarna tjänar lika mycket.

Men jämställdheten går dock framåt, om än långsamt, visar en TCO-undersökning.

Enligt undersökningen tog papporna ut mer ledighet i fjol jämfört med året innan. Statistiken bygger på data från Riksförsäkringsverket (RFV). I en sammanvägning av andelen pappor som överhuvudtaget är hemma med sina barn och längden på ledigheten, har det så kallade pappaindexet ökat från 16,7 till 18,7 på riksnivå.

– Utvecklingen går åt rätt håll men fortfarande tar papporna ut kortare ledighet än mammorna, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

Stockholms län och andra storstadsregioner ligger i botten i jämställdhetsligan, vilket beror på att en stor andel pappor överhuvudtaget inte tar ut några pappadagar alls. Men mätt i antal dagar bland de Stockholmspappor som verkligen är hemma med sina barn toppar huvudstaden statistiken.

Invandrare

Storstädernas låga siffror beror också på de invandrartäta områdena där papporna är mindre benägna att vara hemma med barnen. Det sambandet kan förklaras av att det är svårare att nå ut med information om föräldrarnas rättigheter, tror Sture Nordh.

Mest pappalediga är män i Örebro län, följt av Västerbotten och Uppsala län. Det är samma län som toppade statistiken 1999.

Men ekonomin verkar inte ha någon avgörande betydelse. En RFV-undersökning från i fjol visar att familjer där den ena föräldern tjänar betydligt mer än den andra delar på ledigheten i större utsträckning än om mamman och pappan tjänar lika mycket. Strikt ekonomiskt borde det inte vara så eftersom hushållet förlorar mer pengar om den högst betalde, oftare mannen, är hemma.

Trygg-Hansa upprör

Av TCO:s siffermaterial framgår inte när papporna tar ut sina ledigheter. Det finns inget belägg för myten att männen är mer hemma med barnen på sommaren eller under älgjakten.

TCO har heller inga bra svar på vad de regionala skillnaderna beror på.

Upplysning, arbetsmarknadsläget och attityder, gissar Sture Nordh.

Olle Lindström/TT