Kritiken växer mot Ericsons ledning

MIN EKONOMI

Kritiken mot Ericssons VD Kurt Hellström och ordförande Lars Ramqvist växer.

Att ledningen saknar förmåga att vägleda marknaden, är den allvarligaste kritiken mot måndagens vinstvarning.

Och nu tar en av bolagets tyngsta ägare, Fjärde AP-fonden, till krafttag mot den ”överrocksmodell” som bolaget styrs enligt.

Att Kurt Hellström och Lars Ramqvist inte fått ordning på mobiltelefonerna har stått klart de senaste månaderna, och var dessutom uppenbart i resultatet för förra året där förlusterna på mobilsidan uppgick till 24 miljarder kronor. Måndagens vinstvarning blottar dock ett nytt orosmoln, nämligen hur Ericssons ledning hanterar avmattningen på systemsidan, där bolagets verkliga tillväxtpotential finns. Det är en av de slutsatser som nu dras bland bedömare som Ekonomi24 talat med.

Redan innan vinstvarningen var dock missnöjet stort. I en undersökning som Ekonomi24 lät göra tidigare i år stod det klart att 11 av 12 av landets främsta telekomanalytiker ville byta ut styrelsen och 10 av 12 ville byta ur Lars Ramqvist. Vinstvarningen blev droppen som fick bägaren att rinna över hos de som den senaste månaderna riktat en allt skarpare kritik mot Ericssons ledning.

Tystnad som kostar

- Ledningens agerande visar på en alltför stor oförmåga att vägleda marknaden. Det rådande börsklimatet är alldeles för osäkert för att låta sig utelämnas till omvärlden. Om de hade gått ut och talat om hur läget var så fort de såg varthän det barkade skulle de kunnat mildra kurschocken väsentligt, säger en telekomanalytiker idag.

Även Ericssons ägare har, som Ekonomi24 tidigare rapporterat, reagerat mot det sätt på vilket Ericsson styrs. Och hos bolagets cirka 600 000 privata aktieägare stack det i ögonen att Ericssons ledning kvitterade ut sammanlagt 30 Mkr i bonusar för ett år 2000 under vilket förlusterna på mobilsidan skenat och aktiekursen mer än halverats.

Stora delar av den kritik som nu riktas mot Ericssons ledningsduo återfinns även i den kritik som under flera år riktats mot den så kallade ”överrocksskolan”. Ericsson är ett typexempel på de negativa konsekvenser som det kan innebära när en före detta VD sätter sig i styrelsen för sitt gamla bolag. Antalet VD:ar som under åren hängt sig kvar i de bolag de lämnat är många, Percy Barnevik i ABB, Göran Collert i Föreningssparbanken och Tom Hedelius i Handelsbanken är bara några. Och kritiken mot fenomenet handlar i stora drag om att en före detta VD i styrelsen kan ha intresse av att försvara gamla beslut och tidigare misslyckanden på ett sätt som motverkar och hämmar såväl förnyelse och utveckling som värdetillväxt.

Ställning mot överrockar

En av de institutioner som nu uppenbarligen tröttnat på begreppet är Fjärde AP-fonden, en av de största ägarna utanför Industrivärden och Wallenberg med 1 procent av aktierna. Enligt uppgifter till Ekonomi24 tar man i fondens nya ägarpolicy, som kommer att offentliggöras inom kort, tydligt ställning mot ”överrockarna” i svenska börsbolag.

Det sker genom att man fastslår att en avgående VD inte börs förekomma i styrelsen för sitt gamla bolag, och i synnerhet inte vid ordförandeklubban. En avvikelse från policyn kan förvisso ske, men ska då tydligt motiveras med särskilda skäl.

Ny ägarpolicy

På Fjärde AP-fonden är man dock försiktig i sina kommentarer till beslutet. Björn Franzon, vice VD, bekräftar formuleringen i den nya ägarpolicyn men är i övrigt fåordig.

- Det stämmer nog att vi går steget längre än många av de andra institutionerna i den här frågan, ja, men det här är inte offentligt än, säger han.

Parallellerna med Ericssons är oundvikliga, har du någon kommentar till hur ni ser på ledningsförhållandena i bolaget?

- Nej, det här har inget med Ericsson att göra utan är en slutsats vi baserat på sammanlagda erfarenheter från en mängd företag.

Den ledarskapsform ni nu vänder er emot är exakt den som finns i Ericsson och som blivit upphov till en mängd kritik den senaste tiden. Har ni tagit intryck av det när ni fattat det här beslutet?

- Det här kan för det första enbart tillämpas vid de tillsättningar som sker från nu och framåt, inte de som redan gjorts.

Styrelse tillsatt på professionella grunder

AP-fondens skärpning är dock att betrakta som ett underkännande åt det ledarskap som präglar Ericsson, och borde således ge tydliga signaler även till Ericssons ledarduo. Om inte annat kan den öka pressen på den nomineringskommitté som tillsätts i samband med den kommande bolagsstämman, att åstadkomma snabba förändringar.

Nomineringskommittén kan, som Ekonomi24 tidigare skrivit, när som helst under året kalla till en extrastämma, vilket nyligen fick Aktiespararnas Gunnar Ek att konstatera att vägen ligger öppen för att tillsätta en styrelse på professionella grunder. 

Läs mer

Lotta Edling/Ekonomi24