Räntepapper säljer som aldrig förr    

MIN EKONOMI

I takt med att börsen faller ökar småspararnas intresse för räntepapper.

Riksgäldskontoret säljer räntepapper som aldrig förr till privatpersoner och bankerna har också märkt av den ökade efterfrågan på räntepapper.

De institutionella placerarna viktar däremot inte om.

- Människor väntar på bättre tider efter att ha bränt sig. Nu vill de få en säkrare avkastning och väljer därför att vikta om till räntepapper framför aktier, säger Gustav Fyring, kvantitativ analytiker på SEB Merchant Banking.

När börsen går ner så kraftigt som den gjort de senaste månaderna blir inte minst småspararna villrådiga och vet inte vilka aktier de ska placera sina pengar i. Många väljer att inte investera i en ständigt fallande börs, utan har börjat placera sina pengar i räntebärande papper.

Ny sparform ökade intresset

Riksgäldskontoret introducerade den 4 december förra året en ny produkt som heter Riksgäldsspar utan tidsgräns. Den som placerar sina pengar i den kan gå in och ur utan att betala några avgifter. Räntan ligger i dag på 3,75 procent vilket är betydligt högre än traditionell bankränta.

- Sedan vi introducerade den här sparformen så har vi sett en klar ökning av privatpersoner som vill placera sina pengar i räntebärande papper. De tycker att den här produkten är bra, och många verkar tycka att det är bättre att placera i räntepapper nu när det går så dåligt på börsen, säger Ann-Sofi Dalmo, chef för marknadskommunikation och försäljning på Riksgäldskontoret.

Hon understryker också att intresset för övriga placeringar inom Riksgäldsspar också ökat till följd av den skakiga börsen.

En och en halv miljard

Sedan introduktionen i december förra året så har privatpersoner satsat 1,5 miljarder kronor i Riksgäldsspar utan tidsgräns.

Gustav Fyring på SEB Merchant Banking ser ingen plötslig ökning av privatpersoner som börjat placera sina pengar i räntebärande papper. Det handlar snarare om en ökande trend där stegringen kom under förra hösten. Enligt honom är den vanligaste bindningstiden på obligationerna som folk köper två år.

De institutionella placerarna har däremot alltid sina pengar både i räntebärande papper och i aktier, men i separata portföljer. I stället för att vikta om från aktier till räntepapper väljer de snarare att vikta om inom sin portfölj, exempelvis från obligationer med kort bindningstid till lång bindningstid.

- Inom fonderna ser vi ingen större överflyttning från aktiefonder till räntefonder. De flesta förvaltare följer sina strategiska placeringsbeslut som de tidigare fattat, säger Kjell Norling, chef för den diskriptionära kapitalförvaltningen på Handelsbanken. 

Läs mer

Isaac Pineus/Ekonomi24