Hyresgästers dåliga villkor talas det inte mycket om

Lennart Arnstad om din ekonomi

MIN EKONOMI

Ekonomisnacket i veckan har handlat mycket om villaskatter.

Som jag påtalade i går här på Aftonbladet Ekonomi har villaägarna skickliga lobbyister. De lyckas få fram sina larm om folk som drivs från gård och grund (även om jag hittills faktiskt inte sett någon som verkligen flyttat...)

Politikerna ställer givetvis upp och tar till brösttoner, om än med harklande budskap. Det handlar ju om en stor, viktig och lättpåverkad väljargrupp.

Dessa så plötsligt bostadsintresserade politiker borde lägga motsvarande glöd på den glömda och mestadels tysta gruppen: hyresfolket.

Det finns runt 1,7 miljoner hyreslägenheter i Sverige mot cirka 1,5 miljoner villor (dessutom har vi ungefär 800 000 bostadsrätter och 600 000 fritidshus).

Hyresgäster är dock inte lätta att nå. Det stora kollektivet tycker antagligen att det inte är mycket man kan göra för att påverka sin hyra.

I stället styr byggare och bostadsföretag som kämpar för att få igenom marknadshyror. Eller politiker som vill sälja ut allmännyttiga bostadsbolag (hos dem bor faktiskt var femte svensk).

Som bostadsreporter får jag många samtal från hyresgäster. Men det handlar inte om skatter och sånt - utan om två andra huvudkategorier:

1 Boende i hyreshus som renoveras i samband med att värden byter vatten- och avloppsstammar. Hyresgästerna är inte emot det, däremot protesterar man ofta mot att välhållna, älskade och trevliga gamla kök, med många praktiska och välgjorda detaljer, samtidigt rivs ut och byts mot dagens halvtrista snickerifanér. Orsak: värden kan höja hyran mer.

2 Ungdomar som antingen är bostadslösa eller kastas runt i tröstlöst andra- eller tredjehandsboende. Offer för att inga hyreslägenheter byggs, framför allt inga billiga smålyor för unga. Jag kan haka på färsk statistik från statliga Boverket, som berättar att nästan halva svenska befolkningen nu bor i kommuner med bostadsbrist.

Jag tycker att renoveringar bör kunna göras med större känsla för god byggnadsvård. Och med större förståelse för de boende. Som i dag - och även enligt ett nytt lagförslag - körs över "med hänsyn till det allmänna framtida hyresgästintresset". Alltså att kommande hyresgäster inte ska behöva ta över ditt gamla kök.

Ibland kan det stämma. Men om man, som jag skildrat i en av många renoveringsartiklar, suttit och trivts i det härliga och fint rustade bondköket i Charles Anderssons tvårummare i södra Stockholm är det stor skam att detta kök rivs ut. Så blev beslutet i hyresnämnden i veckan. Nu går ärendet troligen vidare till hovrätten. Där Charles kök lär få sin slutliga dödsdom - i lagens namn.

För ungdomsboendet finns saker att göra direkt: Bygg fler nya billiga smålyor, som bör få nytt statligt stöd. Och bygg om gamla uttjänta kontors- och fabrikshus till unglyor. Eller skolor, gamla dagis, övergivna samlingslokaler - vad som står till buds. Gärna med ungdomarna själva engagerade i planerings- och byggarbete.

Till sist: ta bort skumma värdars och profithungriga hyresmäklares möjlighet att styra andrahandsboendet så att förstahandshyresgäster vräks och därmed ställer den som bor i andra hand på gatan. Ofta för att lyan ska säljas svart.

- Inte rimligt, säger Sverker Thorslund, Konsumentverkets sakkunnige. Den som bor i andra hand är rättslös.

Håller med. sStärk andrahandshyresgästens rätt. Och varför inte låta kommunala bostadsförmedlingar sköta även andrahands-uthyrning?