Högsta inflationen sedan 1995

Priserna på bensin och griskött har stigit kraftigt

MIN EKONOMI

Den svenska inflationen steg kraftigt i april och ligger nu på 2,9 procent.

Den svaga kronan gör att läget kan bli än värre och borgar för att Riksbanken höjer styrräntan.

En indikation om vartåt det barkar kan komma av den amerikanska centralbanken i kväll.

Inflationen, mätt som konsumentpriserna, steg kraftigt mellan mars och april. Ökningen var hela 0,9 procent. Motsvarande period förra året föll priserna med 0,1 procent.

Det gör att den underliggande inflationstakten enligt riksbankens främsta mått UND1X i april hamnar på 2,9 procent i årstakt, upp från 1,9 procent i mars.

Redan marssiffran var hög enligt många bedömare, och på nuvarande nivå är inflationstakten nära att slå i taket för Riksbankens smärtgräns.

Riksbanken har ett inflationsmål på två procent, där inflationen kan tillåtas röra sig mellan en och tre procent.

Det är främst de inhemska priserna som drar iväg. Det visar UNDINHX, det inflationsmått som inte bara är rensat från skatter, subventioner och boräntekostnader som UND1X, utan även importpriser. UNDINHX ökade med hela 3,4 procent.

Dyrare bensin

Bakom de stora prisökningarna ligger bland annat höjda hyror samt dyrare el och livsmedelspriser. Exempelvis griskött har dragit iväg med hela sju procent, sannolikt som en följd av mul- och klöv- samt galna kosjukan. Även grönsaker och bensin steg kraftigt.

Inom tjänstesektorn har exempelvis försäkringsbolagen tagit chansen att höja priser, försäkringar har stigit med nära åtta procent den senaste månaden. En orsak till de höjda priserna, eller uteblivna prissänkningarna, kan vara att det finns ett uppdämt behov i de branscher där priserna fallit tidigare.

Det hoppas i alla fall riksbankens ledamöter på. Det visar protokollet från deras senaste möte, 26 april, som blev offentligt idag. Ledamöterna var då ense om att lämna reporäntan oförändrad och slog fast att utvecklingen på marknaden generellt låg i linje med deras tidigare prognos, bortsett från på en punkt – inflationen. Den låg redan då, före dagens alarmerande höga siffra, en bra bit över förväntningarna.

Kronan en riskfaktor

Vid mötet slog riksbanken fast att inflationen på kort sikt skulle fortsätta att ligga över förväntningarna, men att det inte påverkar utvecklingen långsiktigt. På längre sikt är det istället konjunkturen och resursutnyttjandet i ekonomin som är avgörande och inflationsutsikterna ansågs då ligga i linje med målet på två års sikt.

En riskfaktor ansågs den svaga kronan, som kan bidra till att öka inflationen, utgöra.

Riksbanken fastslog också att den framöver kommer vara beredd att höja såväl som sänka räntan – vid behov. En höjning kan bli aktuell med tanke på det höga resursutnyttjandet i ekonomin, medan en sänkning kan bli aktuell om den ekonomiska utvecklingen försämras i USA.

Dagens inflationssiffror bör bidra till att Riksbanken avskriver alla eventuella planer på att sänka räntorna den närmaste tiden. Riksbanken måste istället titta mer på den inhemska utvecklingen och balansera den mot hotbilden från utlandet, främst EU och USA.

Men kvällens räntebeslut från Federal Reserve kommer säkert att påverka Riksbanken, inte därför att ledamöterna stämmer av sin penningpolitik mot USA utan därför att det är en tydlig indikation om var USA befinner sig och vart landet bedöms vara på väg.

De flesta amerikanska bedömare tror på en sänkning med ytterligare 0,5 procentenheter ikväll, men de anser samtidigt att det här kan bli den sista sänkningen på ett tag. Förespråkarna för en sänkning fick ökat stöd av gårdagens statistik som pekar på att den amerikanska ekonomin fortfarande är relativt svag. Industriproduktionen föll för sjunde månaden i rad, med 0,3 procent. Även kapacitetsutnyttjandet sjönk.

De amerikanska marknadsräntorna reagerade med att falla.

Lotta Engzell-Larsson (lotta.engzell@ekonomi24.se)/Ekonomi24