”Riksbanken måste höja räntan”

Handelsbanken spår ökad inflation

MIN EKONOMI

Inflationen är tillbaka.

Riksbanken måste börja höja räntan redan i höst för att stoppa utvecklingen.

Det spår Handelsbankens ekonomer som också tror på både amerikansk och europeisk räntehöjning runt årsskiftet.

Inflationen har nu stigit stadigt i såväl USA, som Europa och Sverige under en längre tid. Men ingenstans är centralbankscheferna oroade över utvecklingen. I USA säger Fed-chefen Alan Greenspan att produktivitetsökningarna äter upp inflationen. ECB och svenska riksbanken hävdar att det rör sig om tillfälliga effekter. Men det tror inte Handelsbankens ekonomer.

”Det höga oljepriset är inte någon tillfällig effekt, det följer konjunkturen. Och eftersom vi ser framför oss att den ekonomiska återhämtningen redan är på gång tror vi inte att oljepriserna kommer att falla särskilt mycket framöver. Och om efterfrågan ökar mer än produktiviteten räcker det inte med ökad produktivitet för att hålla inflationen nere”, säger Mats Kinnwall på Handelsbanken.

Han och hans kolleger ser risker för överhettning inom en snar framtid på grund av den snabba återhämtningen. USA, Europa och Sverige går nu alla in i en uppgångsfas där man nästan har slagit i kapacitetstaket redan från starten, eftersom nedgången blev så kort att arbetslösheten aldrig hann öka. Samtidigt är även finanspolitiken expansiv med kommande skattesänkningar.

”Tillväxten i USA och Europa har legat högt över styrräntan ända sedan Asien-krisen. Samtidigt är likviditeten på marknaden god, pengar är billiga. Både marknaderna och centralbankerna är expansiva, det bäddar för såväl konjunkturuppgång som inflation. Men centralbankerna kommer att ta tillbaka det här snabbt genom räntehöjningar när de inser att den ökande inflationen inte är tillfällig. Därför kommer vi att få en kraftig inbromsning i tillväxten 2003”, säger Mats Kinnwall.

Fed höjer successivt

Handelsbanken spår att riksbanken börjar höja i höst och att den svenska styrräntan ligger på 5,50 procent inom tolv månader. Amerikanska Federal reserve höjer successivt till förra årets nivåer på runt sex procent. ECB sänker först sin styrränta med 0,25 procentenheter, men till nästa sommar kommer den att ligga på fem procent enligt prognosen.

Men Kinnwall anser att ECB, som har ett hårt tryck på sig att fortsätta sänka räntan, inte agerar konsekvent.

”Antingen är ledamöterna mer pragmatiska än de ger uttryck för eller också tar de inte sina egna konjunkturbedömningar på allvar, eftersom de hela tiden sagt att Europa kommer att klara sig hyfsat trots den globala nedgången. Eller också har de genom sina sänkningar givit efter för trycket.”

Handelsbankens chefekonom Jan Häggström säger att alla centralbankerna har gjort stora prognosmissar, de har inte lyckats förklara prisuppgången utan avvaktat. Det gör att det kommer att bli en ketchupeffekt på räntorna det kommande året, även om uppgången i de amerikanska räntorna inte blir lika häftig som vårens sänkningar har varit.

Om riksbanken, mot Handelsbanken förmodan, inte ändrar sin ståndpunkt och börjar höja räntan i höst väntar ett katastrofscenario.

”Om inflationen tillåts dra iväg upp emot tre procent under två år blir det svårt att få igenom låga löneavtal hösten 2003 eftersom folk då vill ha kompensation för inflationen”, säger Jan Häggström.

Den svaga kronan underblåser också risken för inflation, men där finns inte mycket att göra i det korta perspektivet, anser han.

”Det är flödena på finansmarknaderna som styr kronans värde. När börserna gick upp stärktes kronan, när de föll försvagades den. Det finns en klar koppling mellan kronans värde och tillgångspriserna. Långsiktigt är det enda man kan göra att se till att tillväxtförutsättningarna är goda, det kan man lära sig av amerikanerna.”

Handelsbanken bedömer att dollarn kommer att fortsätta vara stark gentemot såväl euro som kronan. Men kronan stärks stadigt mot euron det närmaste året. Enligt prognosen står kronan då i 8,50 mot euron och 10,63 mot dollarn.

Lotta Engzell-Larsson (lotta.engzell@ekonomi24.se)