”Hej, det är Robert – jag har kostat två miljarder”

Statens satsning på digital-tv ett fiasko

1 av 3
"Robert" och Teracoms dotterbolag Boxer har gett statens digital-tv ett ansikte. Trots reklam för 100-tals miljoner går det uselt. Alla prognoser har slagit fel. (Bild från Boxers hemsida)
MIN EKONOMI

Kulturminister Marita Ulvskogs och reklamfiguren "Roberts" vision om digital-tv till alla är ett jättefiasko.

Hittills har bara cirka 100 000 hushåll köpt digitalboxar från statliga Teracom. Kalaset har hittills kostat två miljarder kronor eller 20 000 per box.

Vinnare är Jan Stenbeck, som äger TV 3 och satellitbolaget Viasat. Han vägrar sända i statens nya tv-system och har försatt hela satsningen i kris.

Aftonbladets Mats Edman har granskat statens satsning på digital-tv - en satsning som nu riskerar att kosta skattebetalarna miljarder.

Teracom är inte vilket krisande företag som helst.

Det ansvarar för det marksända radio- och tv-nätet. Via Kaknästornet, Nackasändaren och tusentals andra master kan alla se SVT1, SVT2, TV 4 och höra Sveriges Radio.

Företaget omsätter 1,5 miljarder och har 1 000 anställda. Drygt hälften av intäkterna kommer från radio- och tv-sändningar.

Utan Teracom blir det varken Bingolotto eller Aktuellt hos 1,2 miljoner hushåll. En tredjedel av landets tittare är beroende av det statliga tv-nätet.

På fredag i denna vecka ska Teracoms vd Jan Danielsson och styrelsen, där centerpartiets Per-Ola Eriksson är ordförande, tala om för regeringen hur de tänker lösa krisen.

Så här knepigt är läget:

1 Teracom går flera hundra miljoner back per år.

2 Teracom har på kort tid dragit på sig 2 miljarder i skulder.

3 Teracom har nästan inga tittare i sitt nya digital-tv-nät trots jätteinvesteringar.

4 Teracom går i konkurs om ingen fixar fram nya miljardbelopp till bolaget.

5 Tänk om SVT1, SVT2 och TV 4 slocknar mitt i valrörelsen?

För företagsledningen handlar det om panikbromsning, besparingar och försäljningar av tillgångar. Totalt vill Teracom förstärka kassan med 1,3 miljarder. Av den summan hoppas man att staten ska skjuta till minst 825 miljoner i reda pengar.

Med läpparna säger kulturminister Marita Ulvskog nej till kraven. I regeringen och på Teracom fixas och trixas det ändå för fullt för att hitta pengar. Ingen vill uppleva en miljon svarta tv-rutor under ett valår.

Att riksdagen tidigare bestämt att satsningen på digital-tv inte får bekostas med skattemedel väger i det nuvarande krisläget lätt.

Riksdagen beslutade 1997 att tilllåta digitala tv-sändningar. Därefter har regeringen gett Teracom uppdraget att bygga ett statligt nät med målet att nå 98 procent av hushållen. 2007 ska det vara klart, enligt planerna.

Ingen fjällstuga eller fiskebod anses för avlägsen för att anslutas till det digitala tv-nätet, tycker Marita Ulvskog och alla partier utom m och fp håller med.

Kostnaderna är enorma, särskilt när varje avkrok ska nås. På marginalen, alltså mot slutet av utbyggnaden, kostar det markbundna digitalnätet cirka 20 000 kronor per stuga.

Samtidigt finns både statliga och privatägda satelliter i rymden som kan göra jobbet för en bråkdel av kostnaden.

Detta har dock varit ointressant för politikerna. Just marksänd tv-distribution (inte kabel, inte satellit) anses vara ett viktigt mediepolitiskt kontrollinstrument för s, v, c, kd och mp.

Argumentationen är ihålig. Kabel och satellit svarar redan för runt 70 procent av tv-tittandet i landet. Där är det fritt fram för sånt partierna oftast ogillar, reklam och porrfilmer i vardagsrummen.

Riksdagen väntas snart lätta på reglerna, så att reklam får visas mitt i program även i statens digital-tv. Hårdporr blir det också utrymme för.

På punkt efter punkt backar politikerna för marknadens och tittarnas krav, även en ideolog som kulturministern. Allt detta för att hjälpa statens digital-tv på traven.

- Det ser ganska dystert ut för Marita Ulvskog och regeringens mediepolitik, säger Sam Nilsson, under tjugotalet år chef för Sveriges Television.

Utbyggnaden har beslutats utan finansiella garantier från staten. Regeringen utgick från att Teracom hade koll på läget och sade för fyra år sedan ungefär: "Kör så det ryker."

Företagsledningen överskattade tittarnas intresse och underskattade kostnaderna för digital-tv-projektet. Statens framtida stöd togs dock mer eller mindre för givet.

Redan våren 2000 kom tecken på att Teracom hoppat i galen tunna och man vände sig till kulturdepartementet. Men Marita Ulvskog, den ansvariga ministern, varken kunde eller ville leverera pengar till männen på Teracom.

I stället sålde Teracom av aktier i Nordic Satellite AB och fick in 300 miljoner. Det räckte inte särskilt långt. Så ledningen gick till Nordea och började låna. 500 miljoner, en miljard, 1,5 miljarder - snart har man lånat ihop två miljarder.

Pengarullningen har gått till ny teknik, sändare och digitalboxar. 100-tals miljoner har också använts till reklam med den nördige figuren "Robert" i huvudrollen. Dessutom har Teracom kört flera våghalsiga IT-projekt, däribland en misslyckad internet-tv-portal.

Nu har man miljardskulder, oroliga banker, missnöjda kunder, irriterade ägare, bekymrade medarbetare, skadeglada konkurrenter och jagas av journalister hela veckan lång.

- Vi undrar ibland vilka vänner vi har, säger vd Jan Danielsson.

För att bankerna inte ska krångla tvingas riksdagen i nästa vecka fatta beslut om statliga garantiåtaganden för statsföretagets lån. Men garantier kan man inte leva på. Så till hösten behöver Jan Danielsson en frisk miljard för att klara Teracoms satsningar på digital-tv och telekom.

Digitala tv-signaler når redan ut i 90 procent av landet, men alla undrar var tittarna finns. Bara två procent av hushållen (100 000) har köpt Teracoms digitalboxar.

Boxen kan visa 25 kanaler, men ännu är utbudet begränsat till ett 10-tal. Via privat kabel-tv och satellit kan man få många fler.

Den oberäknelige finansmannen Jan Stenbeck är förmodligen Teracoms värsta huvudvärk. Han släpper inte in TV 3, TV 8, ZTV och TV1000 i statens digitala tv-nät.

Och utan TV 3 går det trögt.

- Det är ju en kanal som alla vill ha, säger Teracoms vd Jan Danielsson.

Stenbeck & Co ser helst att statens digital-tv-nät går i kras. Det gynnar hans MTG och satellitoperatören Viasat. Stenbeck är också en tuff motståndare till att politikerna försöker styra och reglera mediemarknaden (se artikeln här intill).

För SVT och TV 4 är Teracoms misslyckande en mardröm. 1,1 miljoner hushåll med ett par miljoner tittare fattas dem för att digital-tv ska kunna ersätta det analoga tv-nätet. För TV4, som lever av reklam, skulle ett sådant tittarbortfall skapa extrema problem.

- Det finns många signaler om att allt inte står rätt till på Teracom, även när det gäller drift och underhåll av det gamla analoga nätet, säger Jan Scherman, vd för TV 4. Vi har nu fattat beslut om att göra oss oberoende av Teracom. Det är en strategisk fråga för oss.

Även inom Sveriges Television är förtroendet för Teracom skadat. Också där pågår en jakt på alternativa distributörer. SVT klarar inte sitt public service-uppdrag utan en succé för digital-tv och riskerar att tappa licensintäkter.

Varken SVT eller TV 4 samarbetar med MTG och Viasat. Tvärtom hör de till Stenbecks belackare. Jan Scherman tvekar inte att attackera MTG, som inte bara konkurrerar via TV 3 utan även är omstridd storägare i TV 4.

Men han säger:

- Jag vill ha en dialog med MTG. Bråken vi haft är kontraproduktiva för vår del.

Om TV 4 kryper till korset och köper distribution av Viasat lär SVT-chefen Christina Jutterström också överväga det.

Statens utbyggnad av digital-tv går lös på 3-4 miljarder fram till år 2010. Under tiden väntas Teracom gå med stora förluster. Företagets inkomster minskar också drastiskt när SVT och TV 4 börjar sända digitalt då tekniken är billig i drift.

Cirka två tredjedelar (600 miljoner) av Teracoms inkomster från SVT, TV 4 och Sveriges Radio väntas försvinna när allt är klart. Att satsa 3-4 miljarder för att senare få behålla 200-300 miljoner per år är ingen kanonaffär.

- Vi måste satsa på kompletterande affärer. Under överskådlig tid kan vi inte tjäna pengar på digital-tv, säger vd Jan Danielsson.

Han sitter i en rävsax.

Uppdraget att digitalisera tv kapar den gren Teracom sitter på. Därför vill han bli en betydande telekomaktör inom bredband, 3G (nästa generation mobiltelefoni) och liknande.

- Telekom är ett område vi redan kan och tjänar pengar på, lyder hans budskap. Våra master kan användas till mycket mer än tv- och radiodistribution. Det ligger många miljarder i vår infrastruktur.

Men telekom är skakigt och Teracom är en dvärg i branschen. Jättarna Ericsson och Telia går igenom sina värsta bekymmer någonsin. Folk sparkas och värdet på aktier, nät och utrustning rasar.

Regeringen kräver att Teracom fokuserar på att distribuera tv och radio digitalt.

- Allt de gör måste stödja kärnuppdraget, säger kulturminister Marita Ulvskog.

Trots att riksdagen sagt att digitalnätet inte får bekostas med skattemedel kommer Ulvskog sannolikt att tvingas gräva djupt i statens olika fickor.

- Det ligger ingen realism i hotet om konkurs. Jag kan inte medverka till att det bolag som sköter marknätet går omkull, säger hon till Aftonbladet.

Mats Edman