Regeringen vill spara 8 miljarder i budgeten

Ökade bidrag till arbetslösa

MIN EKONOMI

I tilläggsbudgeten för 2003, som finns med i budgetpropositionen, föreslår regeringen att anslagen minskas med närmare åtta (8) miljarder för 2003. I själva verket drar regeringen in 12,6 miljarder på olika områden, men ser sig tvingad att lägga på 4,6 miljarder på andra områden.

När förändringarna är gjorda finns det en marginal kvar under utgiftstaket, den så kallade budgeteringsmarginalen, för oförutsedda utgifter på endast 100 miljoner kronor.

Bidragen till arbetslöshets- och aktivitetsersättning föreslås, som en följd av ökad arbetslöhet, ökas med 3,9 miljarder.

Kriminalvården får ytterligare 100 miljoner för att minska platsbristen på fängelser och häkten.

Anslaget för rättshjälpskostnader ökas med 75 miljoner.

Ersättningen till kommunerna för flyktingmottagning föreslås höjd med 150 miljoner.

Bidragen till den statliga lönegarantin, som täcker utebliven lön vid konkurser, ökas med 200 miljoner eftersom konkurserna har blivit fler än väntat.

Kostnaderna för högkostnadsskyddet för äldre i tandvården fortsätter att öka mer än förväntat och anslaget för sjukvårdsförmåner byggs på med 100 miljoner kronor. Anslaget har, av samma anledning, ökats med 430 miljoner tidigare i år.

Avgiften til EU: 24,5 miljarder

Regeringen avsätter 24,5 miljarder i avgift till EU för 2004 och skriver att prognosen är att avgiften för i år väntas bli 20,8 miljarder.

För 2002 blev avgiften 20,6 miljarder.

Statens underskott ökar

Budgetunderskottet beräknas bli över 40 miljarder kronor både i år och nästa år, enligt regeringens beräkningar i statsbudgeten. Underskottet i budgeten ökar rejält jämfört med bedömningarna i vårpropositionen. Då beräknades underskottet bli cirka 21 miljarder kronor medan regeringen nu bedömer att det blir 44 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är att regeringen inte längre räknar med att sälja statlig företag för 15 miljarder kronor.

För 2004 beräknas underskottet nu bli 41,6 miljarder, en försämring med 15 miljarder jämfört med i våras. Om prognoserna faller in betyder det alltså att staten kommer behöva låna drygt 85 miljarder under de två åren för att finansiera utgifterna.

För 2005 och 2006 beräknas underskottet bli 14 respektive 13 miljarder.

Om man räknar bort engångseffekter som överföring av pengar från AP-fonderna blir statsbudgetens minus än större. I år beräknas det bli 61,6 miljarder, 2004 60,5 miljarder, 2005 30,7 miljarder och 2006 28,4 miljarder kronor. Från 2004 och framåt beräknas försäljningen av statliga företag ge 15 miljarder per år. Blir det inte så ökar underskottet med lika mycket.

Upplåningen innebär att statsskulden återigen ökar efter att ha gått ner under inledningen av årtiondet. Vid slutet av 2002 var statsskulden 1?165 miljarder. Vid slutet av 2006 beräknas nu statsskulden vara 1?251 miljarder. Som andel av BNP minskar den dock från cirka 50 procent till cirka 45 procent under perioden.

Regeringens huvudmål, den offentliga sektorns finanser, visar ett visst plus under perioden. I år beräknas överskottet bli fyra miljarder vilket stiger 44 miljarder 2006. Som andel av BNP innebär det en ökning från 0,2 till 1,6 procent. Överskottet ligger helt och hållet i AP-systemet då även kommunerna beräknas gå med underskott på mellan en och fyra miljarder från nästa år och framåt.

25 miljoner till forskning

Budgetunderskottet beräknas bli över 40 miljarder kronor både i år och nästa år, enligt regeringens beräkningar i statsbudgeten. Underskottet i budgeten ökar rejält jämfört med bedömningarna i vårpropositionen. Då beräknades underskottet bli cirka 21 miljarder kronor medan regeringen nu bedömer att det blir 44 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är att regeringen inte längre räknar med att sälja statlig företag för 15 miljarder kronor.

För 2004 beräknas underskottet nu bli 41,6 miljarder, en försämring med 15 miljarder jämfört med i våras. Om prognoserna faller in betyder det alltså att staten kommer behöva låna drygt 85 miljarder under de två åren för att finansiera utgifterna.

För 2005 och 2006 beräknas underskottet bli 14 respektive 13 miljarder.

Om man räknar bort engångseffekter som överföring av pengar från AP-fonderna blir statsbudgetens minus än större. I år beräknas det bli 61,6 miljarder, 2004 60,5 miljarder, 2005 30,7 miljarder och 2006 28,4 miljarder kronor. Från 2004 och framåt beräknas försäljningen av statliga företag ge 15 miljarder per år. Blir det inte så ökar underskottet med lika mycket.

Upplåningen innebär att statsskulden återigen ökar efter att ha gått ner under inledningen av årtiondet. Vid slutet av 2002 var statsskulden 1?165 miljarder. Vid slutet av 2006 beräknas nu statsskulden vara 1?251 miljarder. Som andel av BNP minskar den dock från cirka 50 procent till cirka 45 procent under perioden.

Regeringens huvudmål, den offentliga sektorns finanser, visar ett visst plus under perioden. I år beräknas överskottet bli fyra miljarder vilket stiger 44 miljarder 2006. Som andel av BNP innebär det en ökning från 0,2 till 1,6 procent. Överskottet ligger helt och hållet i AP-systemet då även kommunerna beräknas gå med underskott på mellan en och fyra miljarder från nästa år och framåt.

Ny arbetsskadeförsäkring föreslås

Regeringen vill att arbetsmarknadens parter tar över ansvaret för arbetsskadeförsäkringen. Diskussioner ska inledas för att se om det finns förutsättningar för att träffa en överenskommelse om detta.

Enligt regeringens beräkningar försvagar de ökade utgifterna och minskade inkomsterna regeringens budget med 105 miljoner kronor nästa år, jämfört med vårpropositionen från april. 2005 är försvagningen 5,2 miljarder kronor. Största biten av de 5,2 miljarderna är att det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna görs om till ett generellt statsbidrag, vilket kostar 4,7 miljarder kronor.

Extrapengar till EU-val

Extrapengar på sammanlagt 30 miljoner kronor avsätts inför valet till EU-parlamentet nästa år. Partierna får 20 miljoner kronor extra för särskilda informationsinsatser inför valet och 10 miljoner kronor avsätts för en särskild demokratisatsning. Den kommer bland annat att innehålla särskilda insatser för att stimulera till ett ökat valdeltagande.

TT