Beslutet ett sätt att visa var skåpet ska stå

Lena Mellin: Nye vd:n följer direktörernas ABC-bok

MIN EKONOMI

Skandia Livs nya vd

Urban Bäckström följer direktörernas ABC-bok.

Ta de obehagliga besluten först. Och segla fram på en räkmacka sedan.

Efter bara tre arbetsdagar som chef för skandalomsusade Skandia Liv meddelade Urban Bäckström i går att återbäringsräntan sänks för 140 000 sparare i bolaget.

Men Bäckström och hans medarbetare har möjligen överreagerat. Vill de visa sig på styva linan, att de har stål i nyporna?

Inte Skandia

För en knapp månad sedan kom Finansinspektionens, som är tillsynsmyndighet över banker och försäkringsbolag, årliga rapport om finanssektorns stabilitet.

Åtta bolag pekades ut i rapporten. Bland dem fanns inte Skandia Liv.

Enligt Finansinspektionen var risken för att livbolagen i Länsförsäkringar, Salus Ansvar, SPP och gamla SEB Trygg tvingas sänka återbäringen mycket stor.

I fem livbolag var läget mer kritiskt. Där närmade man sig gränsen för att klara de garanterade åtagandena till spararna.

De var förutom Salus Ansvar också KPA, Nordea, nya SEB Trygg Liv och SPP.

En fråga om rättvisa

Skandia Liv fanns alltså inte med på någon av Finansinspektionens varningslistor.

Ändå sänker bolaget återbäringsräntan för de pensionärer som sparat i bolaget för att kunna sätta guldkant på tillvaron på ålderns höst.

Bäckström och hans medarbetare motiverar sänkningen på samma sätt som andra bolag som dragit åt svångremmen på liknande sätt, bland annat Folksam Liv och SEB Trygg Liv. Nämligen med rättvisa mellan unga och gamla sparare. De gamla ska inte få åka i gräddfilen.

Det är möjligt att den bedömningen är helt riktig. Men lite märkligt är det att Urban Bäckström efter bara tre dagar i vd-stolen upptäcker risker som gör att han tvingas dra i nödbromsen.

Risker som Finansinspektionens noggranna räknenissar inte hittat trots förstoringsglas och örnblick.

Reparera ryktet

När Urban Bäckström skulle förklara varför han fick frågan att bli chef för Skandia Liv sa han att han var van vid att reparera skamfilade rykten. Först när staten öppnade bankakuten och räddade den finansiella sektorn från kollektivt sammanbrott.

Och sedan när han fick ta över rodret i Riksbanken efter 500 procents ränta, misslyckade försök att

försvara den fasta kronkursen och "the sky is the limit".

Det är säkert också korrekt. Men lika sant är att en chef som vill visa var skåpet ska stå gärna tar till lite extra. Särskilt när man är färsk på jobbet.

Lena Mellin