Tonårsmamman Anna tvingas gå till socialen

Förlorade jobbet

MIN EKONOMI

Ensam med fyra tonårsbarn blev Anna av med jobbet.

Nu väntar socialbidrag.

– Barnen kommer inte ens kunna resa för att hälsa på sin pappa, säger hon till aftonbladet.se.

Varslet från bemanningsföretaget Lernia kom en måndag i slutet av september. En onsdag i oktober gjorde Anna Andersson, 37, sin sista dag på jobbet.

– På företaget jag var fick alla uthyrda gå först. Därefter har även ett 50-tal av de ordinarie varslats.

Ensamstående med a-kassa och fyra tonårsbarn blir läget ohållbart. För första gången i livet måste Anna söka socialbidrag.

– Jag har varit inne på internet och läst om normerna. Man får inte äga någonting. Jag måste göra mig av med bilen, samtidigt som bil är ett måste för att få nytt jobb inom bemanningsbranschen.

Skälig levnadsstandard

Enda glädjeämnet är att Anna och barnen förra året bytte bostadsrätten mot hyreslägenhet.

– Annars hade vi blivit av med bostaden också.

Men tonårspojkar äter mycket och de vill spela fotboll på fritiden.

– Fritidsaktiviteterna får de sluta med. Det ingår inte i det som kallas ”skälig levnadsstandard.”

Studiebidragen som tidigare hamnade i barnens fickor blir snart en del av den allmänna hushållskassan.

– Hur ska jag då motivera dem att gå till skolan?

Vill slippa socialen

Och resorna till pappan, 20 mil längre bort, hur blir det med dem? Anna kommer inte att ha råd.

– Det vorde väl ingå i ”skälig levnadsstandard” att få träffa sin far eller mor, säger Anna.

Själv klättrar hon på väggarna av tristessen och saknaden efter arbetskamraterna.

– Jag tror det blir svårt att hitta ett nytt jobb. Det verkar ju ta minst två år innan konjunkturen vänder. Så det känns väldigt hopplöst.

Vad tänker du om framtiden?

– Ärligt talat så tänker jag mest på vilken tur det är att barnen snart är så stora så de kan bo själva. Då har jag i alla fall bara mig själv att tänka på. Och så skulle jag vilja utbilda mig utan att behöva ta studielån, så man kan överleva och slippa gå till socialen.