Varning för statskapitalism

MIN EKONOMI

Statligt kapital ska hällas in i allt fler banker. Det kan medföra att nationella intressen tar över när bankerna ska fatta strategiska beslut.

Finanssektorns affärsmässighet står på spel enligt flera ekonomer TT talat med.

Regeringens mål att sälja bolag och aktier för 50 miljarder kronor per år har lagts på is. I stället drar det ihop sig till en ny våg av åtgärder som kan öka statens ägande i den konkurrensutsatta sektorn.

Bland annat dryftas statliga kapitaltillskott till solventa banker, för att öka utlåningskapaciteten och blåsa liv i de delar av kreditmarknaden som frusit till is i finanskrisen.

Flera ekonomer TT har talat med frågar sig om det verkligen behövs mer skattepengar i det svenska banksystemet.

– Jag ser inte att någon av de svenska storbankerna behöver kapital från statligt håll. Det är mer likviditetsstödjande åtgärder, likt det som regeringen redan sjösatt, som behövs. Kapital kan de säkert klara med nyemissioner och primärkapitallån, säger André Wallenberg, rådgivare på Pricewaterhouse Coopers.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist vill inte uttala sig om läget för de svenska bankerna, men konstaterar att behovet av statligt kapital skiljer sig åt mellan olika länder.

Bankerna sållar bättre

Enligt Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland, är statliga tillskott till ett stort antal av västvärldens banker så gott som oundvikliga för att råda bot på kreditfrossan.

Alternativet är att staten går vid sidan av bankerna och lånar ut direkt till företagen. Men det skulle slå hårt mot privata banker som av de flesta anses vara betydligt bättre på att sålla bland kreditansökningar än staten.

Kaplan ser framför sig hur fler och fler banker blir helt eller delvis förstatligade.

– Det ger en grundtrygghet till systemet. Men det kan vara värt att fundera på vad det betyder, säger han.

En möjlig utveckling är att finansdepartement runt om i världen börjar lägga sig i strategiska beslut, som utlåningsvolymer och geografisk inriktning.

– Spekulationer på räntemarknaden i USA kan vara en säker och företagsekonomiskt sund affär, med hög avkastning. Men finansminister Anders Borg kanske vill att pengarna ska gå till fler bolån i Sverige. Och vad säger Borg när hans bank ska välja mellan att låna ut till Ericsson eller Siemens? Om staten accepteras som ägare får man acceptera deras villkor och så blir systemet mer likt 70-talets kapitalmarknad, säger Kaplan.

Kan bli ineffektivt

Robert Bergqvist ser också faror om en stat tar i för mycket:

– Vi ser växande risker framför oss i lågkonjunkturen. Om man sätter banksystemets förmåga att väga risk mot avkastning ur spel får vi se en ökad ineffektivitet i det globala finansiella systemet, säger han.

EU-kommissionen öppnade dörren för statligt kapital till solventa banker i början av december. Och finansminister Anders Borg överväger möjligheten, även om han beskriver frågan som tekniskt komplicerad.

Siktet är inställt på ett gemensamt EU-regelverk, som kan klubbas av EU:s finansministrar i slutet av januari.

FAKTA

Bakgrund: Staten flyttar fram positionerna

Svenska staten sitter redan på flera tunga positioner i finansvärlden, som bolåneinstitutet SBAB, 20 procent av Nordea, AP-fonderna och kreditgivare som Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden.

Sedan finanskrisen fördjupades har svenska myndigheter pumpat in omkring 500 miljarder kronor i olika former av likviditetstillskott i finanssektorn. Därtill har Riksbanken tagit över förvaltningen av banken Kaupthing Sverige AB, medan investmentbanken Carnegie jämte försäkringsmäklaren Max Matthiessen, efter en nödkredit från staten på fem miljarder kronor, tagits över av Riksgälden.

En allians av nordeuropeiska regeringar, däribland den svenska, arbetar nu för att EU-kommissionen ska öppna dörren för statliga kapitaltillskott även till solventa banker. Det skulle bli ett nytt verktyg i kampen mot kreditkrisen, vid sidan av den stabilitetsfond på 15 miljarder kronor som svenska regeringen upprättat för att stödja banker med allvarliga solvensproblem och de omstridda lånegarantierna till bankerna på totalt 1 500 miljarder kronor. (TT)

TT