Shoppa loss – när sparandet är säkrat

MIN EKONOMI

Vi uppmuntras att konsumera. Därmed ska vi hjälpa till att dämpa den växande arbetslösheten.

Men innan vi shoppar loss bör vi alla ha en slant på banken.

För det väntar bistrare tider.

När regeringen presenterade budgeten förra veckan var ett av de viktigaste budskapen att konsumtionen måste hållas upp. För landets del är det väsentligt. Det brukar kallas makroekonomiskt när vi ser på ekonomin i detta fågelperspektiv.

Köper vi så hjälper vi till att hålla hjulen igång. Och hålls hjulen igång så behöver inte så många som befarat bli arbetslösa. Gör vi tvärtom så går det dåligt för butikerna, tillverkarna och alla andra som får del av våra pengar. Då måste fler sägas upp och så fördjupas arbetslösheten.

För det är en mörk framtid som målas upp. I regeringens budget förutspås arbetslösheten nå en nivå på närmare 12 procent under 2011.

Arbetslöshet betyder a-kassa för de flesta och trycket på a-kassorna kommer att öka. Troligen kan väntetiden på a-kassepengarna växa.

Redan i dag är det fullt normalt att få vänta två månader på ersättningen. Och det finns många exempel på att väntan kan bli dubbelt så lång. Längst väntetid är det för elektrikerna och de som är med Alfakassan där hälften av de sökande har fått sina pengar först efter ett halvår.

Nu är vi nere på plånboksnivå, på mikronivå som det heter på ekonomi­språk. På mikronivå handlar det om att klara av sin egen ekonomi om du förlorar jobbet.

När det inte kommer någon lön och pengarna från a-kassan dröjer då krävs det egna besparingar.

Jag brukar ge rådet att det minsta sparbeloppet du bör ha på banken ska motsvara två månaders utgifter. Du ska klara dig på dina besparingar i minst två månader utan att behöva låna pengar.

Tyvärr är det många som inte har så mycket. En färsk undersökning från pensionsbolaget AMF visar att närmare var tredje privatanställd med LO-avtal inte har något sparkapital alls. Och drygt var tredje har mindre än 20?000 kronor. Sex av tio har under 40?000 kronor.

Att leva utan besparingar är att leva mycket farligt. Det är då det är nära att ta dyra lån, för det är ofta vad som återstår när det krävs anställning för att få lån med låg ränta.

När vi ser vad som knäcker människors ekonomier så är det sällan att räntan stiger eller andra utgifter blir för stora. Det är på inkomstsidan problemen uppstår. När vi blir arbetslösa, långvarigt sjuka eller skiljer oss. Och det är när något händer som vi behöver vår buffert. För livet kan vara svårt nog ändå utan att vi dessutom ska hamna i ekonomisk knipa.

Alla kanske inte har möjlighet att spara ihop några månadslöner. Men för de allra flesta går det att avstå från något för att sätta av en hundralapp eller två varje månad på ett sparkonto. Det kan ta tid, men så småningom finns där en buffert.

Så här kan mikro- och makroperspektiven krocka. Det som är bra på makronivå, konsumtionen, kan vara helt fel på mikronivå, om det inte finns något sparat.

Men när bufferten finns där och beredskapen är god. Då är det inget fel att konsumera. Vi kan till och med hävda att vi gör en samhällsgärning när vi går ut på en rejäl shoppingrunda.

FAKTA

Läsarfrågan

Vi som är funktionshindrade, får vi något mer i regeringens budget? Jag har aktivitetsersättning.

Patrik

Annika: Det finns i regeringens budget en punkt som gynnar dig. Det är att ­alla med sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare kallat förtidspension, nu får bättre bostadstillägg. Reglerna ändras så att ni får samma villkor som vanliga pensionärer. Från årsskiftet blir ersättningen 93 procent av hyreskostnaden upp till en hyra på 5?000 kr.

Annika Creutzer, Chefredaktör för E24:s privatekonomiska sajt Pengar24