Så luras bedragarna

Bluffnäthandel, phishing, pharming och trojaner

MIN EKONOMI

Bluffnäthandel

Bedragarna skapar en fiktiv butik på nätet, ofta när julen närmar sig. Inte sällan används etablerade nätbutikers namn, men registreras på en annan domän (de avslutande bokstäverna efter punkten har bytts mot något annat). Man annonserar på kända sajter och lockar med populära varor till låga priser. Pengar dras från ditt kreditkort, men varorna dyker aldrig upp. Sedan, efter jul försvinner butikerna och polisen står ofta maktlös. Inte sällan använder bedragarna servrar i andra länder.

Phishing

Bedragarna fiskar efter kortnummer, lösenord och andra uppgifter. Vanligast är att de skickar e-post i din banks namn och hävdar att något inträffat som kräver att du verifierar uppgifter banken redan rimligtvis har.

Pharming

Bedragaren dirigerar om användaren till en falsk webbplats. Metoden är förvirrande eftersom webbplatsen fortfarande ser ut som den riktiga bank- eller affärssajten.

Trojaner

Inkräktaren tar helt eller delvis kontroll över din dator med hjälp programvara, så kallade maskar eller trojaner. Dessa läser av allt du knappar in i datorn, exempelvis pinkoder. Därefter kan bedragaren genomföra ekonomiska transaktioner, till exempel i ditt bankkonto.

Skimming

Vid skimming använder bedragaren en speciell läsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ditt kort. Informationen läggs över på ett annat kort som bedragarna använder – men pengarna dras från ditt konto.

Dataintrång

I sällsynta fall hackar sig bedragarna in i en nätbutik och stjäl databasen med kundernas kortnummer och pinkoder. Men eftersom det numera inte är tillåtet för nätbutikerna att lagra sådan information kommer tjuvarna oftast bara över ditt personnummer och din postadress.

Källa: Finansinspektionen, Per Hellqvist/Symantec Nordic, Dick Malmlund/Svensk Handel, E24.

FAKTA

8 bästa tipsen för säker näthandel

1 Använd sunt förnuft. Om ett erbjudande verkar vara för bra för att vara sant så är det antagligen det. Kontrollera varans normalpris på exempelvis www.pricerunner.se eller www.prisjakt.nu.

2 De flesta seriösa köp- och säljsajter har någon sorts betygsystem för sina användare.

3 Lagen kräver att webbföretaget ska informera om sin e-postadress, postadress och sitt organisationsnummer. Dessutom måste de uppge försäljningsvillkor och informera om ångerrätt. Gör de inte dessa saker – se upp.

4 Kontrollera om företaget är momsregistrerat. Uppgifter finns hos Skatteverket eller på allabolag.se. Hos Kronofogden får du uppgifter om företaget eller personerna bakom det har skulder.

5 Googla på företagsnamnet. Har andra blivit lurade sprids information om detta ofta på nätet.

6 Sajter med ett hänglås i nedre högra hörnet använder säkerhetssystemet Secure Socket Layers – SSL – och betraktas som säkra. Kolla att sajtens adress börjar med https – då har de köpt ett säkerhetscertifikat. Nätbutiker märkta med ”trygg e-handel” är kontrollerade av Svensk distanshandel.

7 Har du Handelsbanken? Lås upp och stäng kortet för internetköp efter behov.

8 Om du köper privat – be att få namn och telefonnummer och kontrollera att personen finns.

Källor: Payson.se, Dick Malmlund/Svensk Handel, Per Hellqvist/Symantec, prisjakt.nu.