EU förbereder irländsk lösning

Roten till det onda är den irländska banksektorn

MIN EKONOMI

EU lägger nu i en högre växel i förberedelserna för en räddningsaktion av Irland.

Men än har Irland inte bett EU och IMF om några pengar.

Intensifierade konsultationer kommer nu att hållas mellan irländska myndigheter, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF). Syftet är att hitta det bästa sättet att stödja Irland som knäar under allt för stort budgetunderskott och hög statsskuld. Roten till det onda är den irländska banksektorn och den står nu i fokus för krisarbetet.

– Diskussionerna som kommer att äga rum mellan Irland, ECB, kommissionen, IMF kommer att ge oss alla de olika delar vi kommer att behöva för det fall att Irland ber om hjälp, sade euroländernas ordförande Jean-Claude Juncker på en pressträff sent på tisdagskvällen.

Akut eurokris

Mötet i Bryssel med euroländernas finansministrar var helt fokuserat på den akuta krisen för eurozonen. Trycket är hårt på Irland att begära hjälp från den räddningsfond som EU och IMF skapade i samband med Greklands- och skuldkrisen i våras. För Irland, som enträget kämpar emot och hävdar att de inte behöver hjälp, vore det ett förödmjukande steg att ta.

Men andra pressade euroländer har börjat klaga över att de smittas av irländska sjukan. Marknaden gör ingen skillnad på Irland, Portugal eller Spanien. Alla drabbas av plågsamt stigande räntenivåer som gör skuldbördan allt tyngre att bära.

Allvarligt problem

EU:s ordförande Herman Van Rompuy tog till drastiska ord i ett tal, bara timmar innan eurozonens ministrar anlände till Bryssel.

– Vi måste alla arbeta tillsammans för eurozonens överlevnad, för om vi inte kan rädda eurozonen kommer inte EU att överleva, sade Van Rompuy.

EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn varnade dock för "existentiell alarmism".

– Irland är mycket annorlunda (jämfört med Grekland). Det handlar inte om eurons överlevnad. Det handlar om ett väldigt allvarligt problem för banksektorn i Irland, sade Rehn.

Motprestation krävs

Den senaste tiden har upprepade signaler sänts ut att räddningsfonden står redo att rycka in närhelst Irland behöver hjälp.

Men pengarna betalas inte ut utan motprestation. Det kan den grekiske premiärministern Georgios Papandreou berätta för sin irländske kollega Brian Cowen. För att få del av lånen, som gör att landet slipper låna själv på marknaden när räntenivåerna blir ohanterligt höga, måste rejäla åtgärdsprogram genomföras. Grekerna har bland annat hårdbantat den offentliga sektorn och höjt skatter med folkliga protester som följd. Det är inget drömscenario för Cowen som fortfarande hyser ett litet hopp om att bli omvald nästa år.

Borg orolig

Inför finansministermötet uttryckte Anders Borg djup oro angående situationen på Irland.

– Situationen är väldigt allvarlig, sa han till SVT.

– De summor som nämns i media är mycket omfattande. Det skulle motsvara 850 miljarder svenska kronor, det vill säga ungefär hälften av den svenska statsbudgeten. Det är ofattbara summor som möjligen skulle bidra till att osäkerheten kring den irländska ekonomin minskar, tillade Ander Borg.