Reinfeldt öppnar dörren för Irland

MIN EKONOMI

Svårt krisdrabbade Irland väntas på tisdag presentera en fyraårsplan för att reducera det stora underskottet i statsfinanserna.

Samtidigt säger statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige kan tänka sig ett lån till Irland.

– Sverige kan överväga ett bilateralt lån till Irland om landet efterfrågar det. Vi står nära Irland och vi är alltid redo att lyssna och hjälpa till om vi kan, sade Fredrik Reinfeldt till den irländska tv-kanalen RTE på lördagen.

Reinfeldt svarade också på en fråga om vad han ansåg om Irlands förhållandevis låga företagsbeskattning, och sade då att "det är en fråga för den irländska regeringen och det irländska folket".

Känsligt inflytande

Företrädare för flera andra EU-länder har annars låtit förstå att Irland självt skulle kunna göra något åt sitt miserabla ekonomiska tillstånd, exempelvis genom att förändra den låga skattesatsen på företagsvinster. För närvarande ligger den irländska företagsskatten på 12,5 procent.

Men frågan är ytterst känslig för Irland där många anser att landets suveränitet begränsas om Internationella Valutafonden (IMF) och EU via lånevillkor får för mycket inflytande över budgetpolitiken.

Därför görs det en poäng av att det är den irländska regeringen och ingen annan som, enligt vad The Irish Times rapporterade på lördagen, ska presenterar sin fyraårsplan för hur det enorma underskottet i statsfinanserna ska reduceras på tisdag. Tanken är att planen, enligt tidningen, ska presenteras innan något räddningspaket från EU eller valutafonden IMF läggs fram, för att ge intrycket av att det är landets egen regering som driver frågan och inte utländska intressen.

Miljarder till banksektorn

Bedömare anser att Irland behöver mellan 45 och 90 miljarder euro i stöd. Det som drivit fram krisen är bland annat att den irländska staten ska ha pumpat in runt 50 miljarder euro i banksektorn för att rädda sina krisdrabbade banker – vilket i sin tur drivit upp budgetunderskottet i statsfinanserna till hela 32 procent av BNP.

Redan under söndagen kommer den irländska regeringen att sammanträda om krispaketet.

I veckan kom en delegation från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och IMF till Dublin för överläggningar om eventuella krislån.

FAKTA

Den irländska krisen

Irland är ett av flera euroländer som efter finanskrisen och recessionen 2007– 2009 fått mer eller mindre akuta problem med statsfinanserna.

Budgetunderskottet ligger på drygt 32 procent av BNP och budgeten för 2011 är ännu ofärdig.

En enorm fastighetsbubbla bär mycket av skulden där byggboomen dog och bostadspriserna rasade. Låntagarna klarar inte av sina lån och staten tvingas hålla bankerna under armarna. Notan för att rädda systemviktiga irländska banker har av regeringen beräknats till minst 50 miljarder euro.

När Grekland i april – maj i år befann sig på randen till konkurs med ett skuldberg på nästan 300 miljarder euro, blev landet den första EU-medlem som fick en stödgaranti av de övriga euroländerna samt av Internationella valutafonden (IMF).

TT

TT