Dags planera för semestern

Det går att hitta pengar i vardagsekonomin att spara till semestern.
Foto: COLOURBOX
Det går att hitta pengar i vardagsekonomin att spara till semestern.
MIN EKONOMI

Den dyra decembermånaden är tillända liksom suga-på-ramarna januari. Nu är det dags att blicka framåt mot semestern, se över sparmöjligheterna och kanske öppna ett semesterkonto.

Att planera för den kommande semestern är för de flesta ett angenämt nöje – åtminstone tills det kommer till ekonomin.

Försök att hitta semesterpengar i din vardagsekonomi föreslår Bodil Hallin, familjeekonom på Ikano Bank.

Hon gick in på en jämförelsesajt och jämförde priser. Det tog bara tio minuter.

– Jag använde Compricer och elpriskollen. De är bra och överskådliga jämförelsesajter, säger hon.

Byta avtal

Och så här mycket går att spara om man väljer det billigaste alternativet jämfört med det dyraste på ett år:

Bredband 1 450 kronor, digital-tv 850 kronor, mobiltelefoni 1 450 kronor, el i lägenhet 1 800 kronor, el i villa 2 400 kronor, hemförsäkring i lägenhet 1 000 kronor, villaförsäkring 1 500 kronor och bilförsäkring 2 500 kronor.

Per månad ger det litet drygt 750 sparade kronor i månaden för den som bor i lägenhet och den som bor i villa skulle kunna spara cirka 850 kronor i månaden.

– Fast sedan måste man ju kolla upp bindningstiderna på de avtal man redan har så att man inte blir sittande med dubbla avtal. Och så måste man ju ringa runt. Det är en arbetsinsats förstås men man kan börja med det man lägger mest pengar på.

Småutgifterna

Dessutom finns det för många en ganska stor sparpotential i alla småutgifter, de där som man kanske inte tänker så mycket på. Att kika i Swedbanks lilla Fickekonomen ger en fingervisning om sparmöjligheterna. Där kan man se vad ett antal småutgifter som cigaretter, smågodis, en chokladkaka i veckan, kvällstidningen med mera kokar ihop till på ett år.

Och en undersökning från Nordea nyligen visar att vi genom att småhandla på impuls kan göra av med uppemot 500 kronor på en vecka.

Bättre matekonomi

– Matkostnaden är en annan kostnad som man kan påverka, till exempel genom att handla efter säsong. Rotfrukter är till exempel billigt och bra just nu, säger Hallin.

– Eller så börjar man i andra änden och bestämmer hur mycket man vill spara, öppnar ett semesterkonto med automatisk överföring och anpassar sig till det.

Det allra bästa är förstås att under hela året regelbundet lägga undan en slant för att kunna unna sig det lilla extra på semestern.

FAKTA

Semesterbudgeten

I fjol planerade svenska hushåll att i snitt lägga nära 15 000 kronor på semestern. Året innan var den genomsnittliga semesterbudgeten 15 200 kronor, mot 16 000 kronor under 2010, medan budgeten 2009 låg på 14 000 kronor, enligt Nordea som varje år frågar om svenskarnas semesterplaner.

Semesterbudgeten tenderar att vara relativt konstant, men brukar följa konjunkturen. (TT)

TT