2 500 personer får gå från Vattenfall

MIN EKONOMI

2 500 anställda får lämna Vattenfall – 400 i Sverige.

Företaget ska spara 4,5 miljarder under två år.

– Vi ser ingen ljusning, säger Olof Gertz, personaldirektör på Vattenfall.

Just nu är det låg efterfrågan på el, ett överskott på utsläppsrätter och produktionskapacitet vilket leder till låga elpriser.

Vattenfall förväntar sig att det kommer att fortsätta. Därför avslöjade energibolaget i dag den nya rejäla åtstramningen i organisationen.

2 500 personer får lämna Vattenfall.

– Hela energimarknaden förändras väldigt snabbt. Vi ser också att vi har en överproduktion av elektricitet. Det sätter enorm press på alla aktörerna, säger Olof Gertz, personaldirektör på Vattenfall.

400 får gå i Sverige

Vattenfall ska spara 3 miljarder kronor under 2013 och ytterligare 1,5 miljarder under 2014.

– Vi ser ingen ljusning under det närmsta åren. Det här kommer ta många år innan marknaden kommer tillbaka till det vi sett tidigare, säger Gertz.

Enligt bolagets berörs cirka 1 500 personer i Tyskland, 500 i Holland, 400 i Sverige och 50 på Vattenfalls övriga marknader. Främst gäller det stabs- och stödfunktioner. De anställda kommer få lämna bolaget vid slutet av 2014.

– Jag vill understryka att Vattenfall kommer att genomföra minskningen av antalet anställda på ett socialt ansvarsfullt sätt och i nära dialog med personalorganisationerna i alla berörda länder, skriver Vattenfalls koncernchef Øystein Løseth i ett pressmeddelande.

Nuon kostat Vattenfall

Utöver personalminskningar planerar han ett minskat investeringsprogram och sälja kraftvärmeverksamheten i Danmark och andelen i kraftvärmeverket i Lippendorf i Tyskland.

Förra året gjorde Vattenfall en vinst på 18 miljarder kronor före skatt, men det levde inte upp till statens avkastningskrav.

Förutom det låga elpriset lider Vattenfall sedan tidigare av den dåliga investeringen i det holländska energibolaget Nuon som gjordes 2009.

”Ingen direkt koppling”

Personaldirektören uppger för Aftonbladet att det inte har påverkat åtstramningen.

– Det har ingen direkt koppling till Nuon-affären. Det är som jag sagt tidigare att hela energimarknaden förändrats. Vi måste säkerställa att vi också har en konkurrenskraft även i fortsättningen, säger Olof Gertz.

Redan innan affären gick i lås varnades bland annat regeringen för att priset - 97 miljarder kronor - var alldeles för högt. Nuon-affären har till och med kallats "Sverige sämsta företagsköp".

Köpet har kostat 15 miljarder kronor på bara fyra år – i rena förluster.