Dyrare kräftor i år

Foto: CAROLINA BYRMO
MIN EKONOMI

I år blir kräftorna tio kronor dyrare än i fjol och kräftförsäljningen kan bli något försenad.

Det är kämpigt för de inhemska kräftorna och svenskarna har fått konkurrens om de importerade.

– I år har det varit en sen start i Kina på grund av väderleken och vi har sett en oerhörd inhemsk konsumtion som driver upp priserna, säger Peter Arvidsson, inköpare hos importören Pandalus, till TT.

Leverantörer som TT har talat med tror på högre kilopriser för kräftorna i butiken. Enligt Arvidsson handlar det om cirka tio kronor.

Äts i Kina

En förklaring är en stegring på efterfrågan av kräftor; i det stora exportlandet Kina har de röda skaldjuren blivit allt vanligare på tallriken.

Det kinesiska vädret påverkar också tillgången inför säsongen. Leveranser tros bli fördröjda och i vissa fall inte nå butikerna förrän vecka 34. Men redan vecka 30 ska det finnas kräftor i affären – och det finns inga farhågor om att de inte ska räcka till.

Kräftorna i de svenska sjöarna har samtidigt det tufft i många delar av landet, där fångsterna blir mindre. Till exempel, Vättern som tidigare utmärkte sig med fångster över 140 ton rasade ner mot 80 ton förra året.

Sprider smitta

– Flodkräftan har haft problem med kräftpest i över hundra år. Sedan tog vi in signalkräftor från Nordamerika för att man trodde att den var immun, och då blev det ännu värre för flodkräftorna, säger kräftforskaren Lennart Edsman vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Att kräftor illegalt sätts ut i sjöar är det största problemet för kräftbeståndet. Signalkräftor – kräftpestbärare – sätts ofta ut i vattnet med smittspridning som konsekvens, trots att det inte förbättrar kräftfiskarnas chanser att få napp.

Nu finns också ett nytt hot. Nordamerikanska marmorkräftor har hittats på flera håll i Sverige.

– De kan bära kräftpest – det vet vi. Men de kan också bära annat som vi inte vet om, säger Edsman.

FAKTA

Kräftor i historien

Först i Skandinavien, så vitt känt, med att äta kräftor var det danska hovet 1504.

Nordborna hade dock en negativ inställning till kräftor som mat.

I Sverige var kungarna Erik XIV och Johan III under 1500-talet tidiga förespråkare för att äta kräftor.

Kräftor ansågs länge vara mat för fint folk. Dagens kräftskivor bottnar i en högborgerlig sed från 1800-talet.

Sverige var fram till 1907 – då kräftpesten slog till – en ledande aktör på den europeiska kräftmarknaden.

Källa: Nationalencyklopedin

TT