Dagens namn: Arvid, Vidar
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Min Ekonomi

Fyra av tio fonder är en förlustaffär

 Fyra av tio bankfonder i Aftonbladets undersökning har gjort spararna fattigare sedan år 2000.

 Många påstådda fondvinster har slukats av inflationen och är egentligen rena förluster. I flera fall hade spararna klarat sig bättre om de hade stoppat pengarna i madrassen i stället.

 – Bankernas affärsidé är att sälja dyra fonder som inte levererar, säger en tjänsteman som har jobbat 20 år i fondbranschen.

Aftonbladets Erik Wiman och Richard Aschberg.   Aftonbladets Erik Wiman och Richard Aschberg.


Åtta av tio svenskar sparar i fonder och bankerna jublar.

Många sparare får rådet att köpa bankernas dyra fonder som ofta ger sämre avkastning än de billigare indexfonderna. Systemet har blivit en guldgruva för bankerna att ösa ur.

 

– Man säljer fonder som har avgifter på kanske 1,5 procent per år och sedan har de låga kostnader för de behöver inte ha så mycket personal. Det är otroligt maskineri och man tjänar miljardbelopp varje år, säger tjänstemannen från fondbranschen, som vill vara anonym.

Aftonbladet har gått igenom 40 av bankernas största fonder som har funnits sedan år 2000 och kan i dag avslöja att många sparare är förlorare.

Fyra av tio går back

Vårt exempel utgår från ett fondsparande på 100 000 som börjar 1 september år 2000 och slutar samma datum i år. Efter skatt, fondavgifter och med hänsyn tagen till inflationen blir det ingen munter läsning för spararna:

 Sparare i fyra av tio fonder har blivit fattigare.

 Sparare i 27 av de 40  fonderna har på 13 år  antingen gått back eller inte ens fått en värdeökning på 10 000 kronor.

 25 av de 40 fonderna  som spararna har betalat för har gått sämre  än index.

 

I många fall är det fonder med hög avgift som gett sämst resultat för spararna.

– Ingen i industrin vill ta den här diskussionen för det enda som händer är att man måste sänka avgifterna eller lägga ner fonder, säger tjänstemannen i fondbranschen.

Indexfond ofta bättre

Alla banker erbjuder så kallade indexfonder, det är fonder som inte har någon aktiv förvaltare utan följer en indexkurva. För dessa fonder tar bankerna ut en lägre avgift. Trots det går de inte sällan bättre än de dyrare fonderna.

Ett exempel är Handelsbankens två Sverigefonder, där den billigare följer indexkurvan och har lämnat en avkastning på 74 procent sedan millennieskiftet. Den dyrare Sverigefonden har mer än dubbelt så hög avgift och har bara gett 53,57 procent i avkastning.

– Indexfonder är egentligen det bästa för alla kunder. Men bankerna gillar dem inte för de ger inte lika stora vinster, folk blir lurade på löpande band.

I reklamen betonar Swedbank Robur sitt starka ägaransvar. Aftonbladets undersökning visar att sex av de största Roburfonderna gjort att spararna gått på minus.   I reklamen betonar Swedbank Robur sitt starka ägaransvar. Aftonbladets undersökning visar att sex av de största Roburfonderna gjort att spararna gått på minus.

Så gjorde vi undersökningen

 Aftonbladet har valt ut de tio största fonderna hos SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea som har varit aktiva under hela

perioden 1 september 2000 till 1 september 2013.

 Med hjälp av bankerna har vi fått ut uppgifter om fondavgifter som beräknas med en avancerad mätmetod som tar hänsyn till

fondernas varierade kurser över tiden. Vi har också tagit fram den exakta siffran för fondernas avkastning under perioden.

 Vår undersökning har byggt på att en sparare satte in 100 000 kronor i början av den aktuella perioden och tog ut pengarna i slutet. Vid eventuella vinster har vi räknat bort 30 procent i skatt.

 Vi har också beräknat den reella värdeförändringen med hänsyn tagen till inflationen och utgått från SCB:s index där 100 000 i början av perioden motsvarar 120 268 kronor i dagens penningvärde.

 Fonderna i vår mätning förvaltar i dag över 530 miljarder kronor av spararnas pengar.

Senaste nytt
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet