Nya siffror talar för sänkta bolåneräntor

Annika Winsth, chefsekonom Nordea.
Annika Winsth, chefsekonom Nordea.
MIN EKONOMI

Inflationstakten fortsätter att sjunka, visar nya siffror idag.

Det talar för att räntorna blir lägre.

– Riksbanken sänker räntan i juli. Det här var spiken i kistan, säger Anders Brunstedt, analytiker på Handelsbanken.

Enligt nya siffror från SCB sjönk inflationstakten till minus 0,6 procent i mars. Det är en sänkning med 0,4 procentenheter sedan februari. Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.

”Riksbanken sänker räntan”

Riksbanken har som mål att Sverige ska ha en inflation på 2 procent. I går kom Riksbankens senaste prognos kring den svenska ekonomin. Där spådde Riksbankschefen Stefan Ingves att inflationen skulle öka till 0,2 procent i år. Riksbanken kan påverka inflationen genom att sänka styrräntan.

Styrräntan lämnades oförändrad på 0,75 procent vid beskedet igår, men i och med inflationsbeskedet i dag tror nu experterna att styrräntan sänks vid nästa Riksbanksbesked.

– Riksbanken sänker räntan i juli, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea. 

”Spiken i kistan”

Även Anders Brunstedt på Handelsbanken tror att styrräntan blir lägre vid nästa räntebesked.

– Redan innan inflationsbeskedet var sannolikheten stor för att Riksbanken skulle sänka räntan. Det här var spiken i kistan, säger han.

Eftersom bankerna lånar pengar av Riksbanken påverkar styrräntan bolåneränorna. Det mesta talar nu för att de korta bolåneräntorna sjunker eller åtminstone ligger kvar på låga nivåer resten av året.

Sedan vänder det – enligt de flesta experter. Prognoser visar att både marknadsräntor och Riksbankens styrränta vänder upp första halvan av nästa år – i takt med att arbetslösheten minskar och exporten tar fart på allvar.

– Börjar arbetslösheten ticka ned kommer vi inte sitta med en styrränta på en halv eller en procent, säger Anders Brunstedt.

FAKTA

Inflation och styrränta

Inflation är ett mått på den allmänna prisnivån i ett land. Om priserna på varor och tjänster går upp är inflationen positiv. Sjunker priserna är inflationen negativ - det som kallas deflation.

■ ■ Om inflationen blir för hög urholkas pengarnas värde. Det gör också att räntorna stiger (eftersom hushållens och företagens tillgångar riskerar att minska i värde kräver de en högre ränta på sina pengar, förenklat uttryckt). Högre inflation gör det också svårare för företagen att förutse vad priser och löner kommer att vara  i framtiden. Det gör dem mer försiktiga vilket också hämmar tillväxten.
■ ■ ■ Låg inflation eller deflation (att priserna sjunker) hämmar också tillväxten eftersom man inte gärna konsumerar/köper saker om man vet att priserna på dem snart blir lägre.

Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent eftersom det är då man anser att ekonomin är i balans.

Riksbanken kan påverka inflationen genom att höja eller sänka styrräntan - den ränta till vilken banker lånar in pengar. Låg ränta gör det billigare att låna vilket leder till att mer pengar kommer i omlopp = inflationen stiger. Hög ränta gör att utlåning minskar - mindre pengar i omlopp = inflationen dämpas.
Om Riksbanken sänker styrräntan blir det också billigare att låna för privatpersoner. Det beror på att bankerna kan låna billigare av Riksbanken och att de sedan sänker räntorna på den egna utlåningen.

Källa: Aftonbladet, Riksbanken.