Schulman och Blondinbella anmäls för reklam

NÖJE

Profilerna har inte märkt sina inlägg som reklam

Alex Schulman och Isabella Löwengrip har båda anmälts till konsumentverket för felaktig marknadsföring.

De har nämligen inte märkt sina inlägg i sociala medier som reklam.

– De behöver egentligen inte betala någonting överhuvudtaget första gången de döms, säger Gunnar Wiklund, jurist på Konsumentverket.

1 av 2 | Foto: KARIN TÖRNBLOM
Isabella Löwengrip

Podd-profilen Alex Schulman och bloggerskan Isabella Löwengrip har i två separata fall anmälts till konsumentverket för felaktig marknadsföring.

Alex Schulmans publicerade för någon dag sedan ett Instagraminlägg om sin fru Amanda Schulmans skönhetssalong. Hans konto har 183 000 följare. I det långa inlägget berättar han att han tidigare hade fula fötter, och väljer sedan att göra reklam för sin frus skönhetssalong där han har gjort behandling.

”Där fick jag pedikyr. De jobbade hårt. Och där bakom allt GUCK, fanns dom, mina fötter!! Jag är glad att ha dem tillbaka. Har ni förlorat era fötter? Ni kan få tillbaka dem, som jag!!”, skriver Alex Schulman på Instagram.

Han skriver ut namnet på salongen och meddelar också på vilken gatuadress och hemsida som hans följare kan besöka den. Ingenstans i texten skriver han att det är i samarbete med salongen, eller att det är reklam. Reglerna i dag är att den typen av reklam ska märkas ut, men nu har alltså Alex Schulman åkt på en anmälan eftersom han inte gjort det.

I ett sms till Nöjesbladet kommenterar Alex Schulman anmälan.

”Amanda är ju min fru och jag är stolt över allt hon gör och ibland kanaliserar jag den stoltheten genom att skriva om det på Instagram, och det vill jag gärna fortsätta göra”.

Han fortsätter sedan sms:et med att göra reklam för företaget.

Inte märkt blogginlägget som reklam

Anmälan kom in till konsumentverket under måndagen, precis som en liknande anmälan mot bloggerskan och entreprenören Isabella Löwengrip. Den gäller ett av hennes blogginlägg, som hon inte har märkt som reklam. Inlägget handlar om att hennes företag har börjat sälja så kallade veganskor. Hon visar upp skorna på flera bilder.

”Vi är väldigt stolta över denna sko! Skon som jag har på mig på bilderna är vår populära modell Alexandra, den finns i skinn också så man kan välja vad man vill ha”, skriver Isabella Löwengrip om skon, och tillägger:

”Skon känns lika lyxig som våra andra trots det konstgjorda materialet.”

Isabella Löwengrip driver en av Sveriges största bloggar.

”Vite på upp till en miljon”

När anmälningar av den här typen kommer in till Konsumentverket väljer de till en början ut vilka anmälningar som ska prioriteras. Personen som har anmälts kan sedan kontaktas av konsumentverket.

– Vår första målsättning är att vi ska komma överens frivilligt, så att de som gör fel lovar att de ska göra rätt. Men om näringsidkaren eller bloggerskan säger att den inte ska ändra säg eller köra vidare på det felaktiga sättet så måste vi avgöra om vi vill gå vidare till domstol, säger Gunnar Wikström, jurist på konsumentverket.

Personen i fråga kan då dömmas i Patent-och marknadsdomstolen, och förbjuds vid vite att inte brista i sin reklamidentifiering.

– De behöver egentligen inte betala någonting överhuvudtaget första gången de döms vid vite. Det är först om den gör samma sak en gång till som personen behöver betala. Patent-och marknadsdomstolen kommer fram till ett väldigt högt belopp, som ofta är en halv miljon, eller en miljon. Den storleksordningen, säger Gunnar Wikström.

Nöjesbladet har sökt Isabella Löwengrip.

FAKTA

Om marknadsföring

Det som en näringsidkare påstår om sin vara eller tjänst är marknadsföring, till exempel reklam i tidningar, tv, radio eller på internet. Om du tycker att marknadsföringen är felaktig kan du anmäla den till Konsumentverket, till exempel:

  • om det inte framgår tydligt att det är reklam

  • om informationen är vilseledande

  • om det inte framgår tydligt vem som är avsändare

  • om det är direkta köpuppmaningar till personer under 18 år

  • om informationen om kvalitet eller pris är felaktig eller missvisande.

Källa: konsumentverket.se