Blondie efter cancern: ”Psykiskt är det fruktansvärt jobbigt”

Var med om bilolycka – läkarna upptäckte cancer

NÖJE

Han röntgades för att han krockat med bilen när läkarna upptäckte en tumör på hans högra njure.

Nu har han opererats och friskförklarats men väntar på besked efter sin första halvårskontroll.

– Psykiskt är det fruktansvärt jobbigt, säger han till Nöjesbladet.

1 av 3

I januari var Jan ”Blondie” Hammarlöf med om en bilolycka utanför Uddevalla. Det var en omkörningsolycka och han fick föras i ambulans till sjukhuset där han röntgades.

När röntgensvaren kom hade läkaren upptäckt en tumör på Blondies högra njure. Han fick en remiss till urologen och därefter blev det operation. När Nöjesbladet träffar alla deltagare under inspelningen av finalavsnittet i ”Biggest loser VIP” berättar Blondie om den tunga tiden.

– De säger att ”du har något på njuren”. Vi tar inte några prover. Vi går in och opererar direkt. Och det var elakartat fick jag veta. Det var cancer, säger han.

Blondie opererades i slutet av februari. I början av maj började inspelningen av programmet. Han tackade ja för att han ville få en chans att träna men också för att slippa tänka på cancerbeskedet.

”Bröt ihop fullständigt”

I första avsnittet får alla deltagare träffa läkaren Stefan Brandt. Han ska leverera resultaten efter de undersökningar och tester han genomfört. Men mötet blir för mycket för Blondie som lämnar rummet i tårar innan de hunnit börja.

– Vi gick till läkaren på förmiddagen och skulle banda på kvällen. Den väntetiden gav mig en flashback till då jag fick sitta och vänta på cancerbeskedet. Jag tänkte att ”jag fixar inte det här” så jag bröt ihop fullständigt.

Efter att Stefan Brandt tagit Blondie åt sidan, peppat honom och givit honom en kram lyckas de genomföra mötet. Blondie gråter när han minns tillbaka på stunden.

”Cancer är ingen rolig sak”

I april, två månader efter operationen, friskförklarades Blondie. Tumören som skars bort var inkapslad och han behövde inte ta bort hela njuren. Han har ett ärr som löper över höger sida av magen. Det är fortfarande rött.

Nu behöver han gå på kontroll en gång i halvåret under fem år. Han väntar fortfarande på resultatet av röntgen. Att vänta är jobbigt och skapar oro.

– Jag får hantera det så gott jag kan. Psykiskt är det fruktansvärt jobbigt. Men man måste ju försöka ändå. Jag ska gå till en kurator och prata. Man får inte tänka för mycket. Det skapar griller i huvudet. Man får försöka ha olika aktiviteter. Jag spelar trummor och lirar hockey med gubbarna, säger han.