Inga bråk - ”bara” bra berättelser av Magnus Uggla

1 av 2 | Foto: CHRISTIAN JOHANSSON
Magnus Uggla.
NÖJE

Så är elfte säsongen av ”Stjärnorna på slottet” igång. I år utan bråk och konflikter, verkar det som.
I premiärprogrammet visade Magnus Uggla ännu en gång vilken suverän berättare han är. Även av historier han redan har dragit både en och två gånger.

Ny kock, Danyel Couet i stället för Ulf Wagner, gör ingen större skillnad.
Skådespelare fortsätter dominera. Först ut var årets enda artist, Magnus Uggla.
Å ena sidan en person de flesta nog tror sig veta det mesta om. Han berättade mycket i TV4:s ”Så mycket bättre”. Han berättar ännu mer i sin egen suveräna show ”Hallå! Popmusik, kickar å kläder”. Hade premiär i oktober 2015, fortsätter spelas i Stockholm i slutet av januari.
Å andra sidan är Magnus Uggla väldigt skickligt på att berätta samma historia om och om igen, fast på lite annorlunda sätt. Och att lägga till någon liten anekdot. Och att retas lite grann.
Inte visste jag att det var ”Rock-Fnykis” från 1957 - skriven av Povel Ramel (1922-2007) och framförd av Martin Ljung (1917-2010) - som fick en väldigt ung Magnus Uggla att vilja bli rockstjärna.
Eller att filmbolaget tyckte det lät bedrövligt och ville dubba om hans ”fjolliga” sätt att prata i Staffan Hildebrand-filmen ”G som i gemenskap” (1983) ända tills testvisningar visade att det var precis det som gick hem hos den unga publiken.
Och han kan inte låta bli att retas med de andra, samtliga skådespelare, genom att förklara att han gick Calle Flygares teaterskola bara för att ha något att falla tillbaka på, om han nu inte skulle ha lyckats bli rockstjärna…
Annars var det The Magnus Uggla story. Uppväxten på Östermalm och i Nacka. Frånvarande föräldrar. Stökig tillvaro i och utanför plugget (eller pluggen, han blev relegerad från skola efter skola). Hur rockdrömmen föddes på allvar med David Bowie (1947-2016). Första skivan. Genombrottet. Hur man vände ett fiasko i Melodifestivalen till succé. Och så vidare. Alltihop genomsyrat av Magnus Ugglas lite rebelliska attityd.
Det återkom i själva programmet där man stoppade korv, något som fick Lia Boysen att få så många snuskiga associationer att hon höll på att bryta samman, samt i att måltiderna var ett enda stort julfirande (!) mitt i sommaren.
Och så lite ofrånkomligt prat om ”Jag och min far”, förstås. Olle Ljungström-låten som Magnus Uggla gjorde om till en bedårande vacker psalm till sin egen far.
En bra start på årets ”Stjärnorna på slottet”.