Idérik tv-man och rapp och proffsig programledare

Jan-Olov Andersson: Siewert Öholm tog större plats än de flesta

1 av 2
”Han stod ofta bakom pappan i predikstolen. Kanske var det tänkt att han skulle gå i faderns fotspår”, skriver Jan-Olov Andersson.
NÖJE

Han drev egna gammaltestamentliga åsikter. Och körde ibland ganska hänsynslöst över sina gäster.

Som programledare i tv tog Siewert Öholm större plats än de flesta.

För det blev han mer omstridd än folkkär.

Under 2000-talet försvann Siewert Öholm från tv:s centrum.

Han jobbade med olika kristna tv-kanaler och frilansade som kolumnist och debattör, bland annat för kristna dagstidningen Dagen.

Ju mindre medier han jobbade för, desto mer högljutt framförde han sina åsikter.

När Mark Levengood år 2003 var programledare för Melodifestivalen tillsammans med olika kända människor i varje program och tillsammans med sin partner Jonas Gardell i finalen, tog Siewert Öholm till storsläggan.

Han menade att SVT hade ”lagt sig platt för homolobbyn” och gjort programmet till en ”manifestation av paret Gardells sexuella läggning som spottar publiken hånfullt i ansiktet”.

Åsikter han blev starkt kritiserad för i media. Åsikter som hörde till en annan tid. Åsikter som i dag bara betraktas som rumsrena hos den yttersta kristna högern.

Gjorde det mesta rätt

Men det fanns förstås en tid när Siewert Öholm gjorde det mesta rätt i sitt arbetsliv.

Han föddes 1939, som yngst i en baptistpastorsfamilj.

Han stod ofta bakom pappan i predikstolen. Kanske var det tänkt att han skulle gå i faderns fotspår.

Man kan säga att han i stället tog plats i en annan slags predikstol, framför tv-kameran.

Han erbjöds jobb på Sveriges Radio i Umeå efter att ha gjort ett uppskattat reportage om julfirande i Dorotea. På den tiden var steget till anställning inte så långt för de som hade visat prov på talang.

Kända kurskamrater

Han fick gå en tv-utbildning där några av kurskamraterna var Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Alsterlind. Som examensprojekt gjorde Siewert Öholm ”Mot väggen”, ett debattprogram som kan ses som en tydlig förlaga till vad han senare skulle dra igång vid SVT i Göteborg, ”Svar direkt”.

Tv-underhållning förr i tiden såg annorlunda ut.

Siewert Öholm fick idén att göra ett slags allsångsprogram med bara kristna sånger, framförda av folk i Filadelfiakyrkan i Umeå. Margit Borgström var programledare, Siewert producerade, det blev miljonpublik och programmet visades i hela tio år, 1973–1982.

Siewert Öholm var på väg att bli en tungviktare inom SVT, men när han flyttade till Göteborg möttes han av starkt motstånd. De oftast vänsterradikala journalisterna ville inte ha dit en moralens väktare och han blev snudd på mobbad av medarbetarna.

Så småningom fick han i alla fall dra igång sitt hjärteprojekt ”Svar direkt”.

Ett debattprogram där makthavare skulle ta plats i heta stolen och bli konfronterade av programledaren Siewert Öholm, tillsammans med inbjudna gäster.

I redaktionen fanns unga medarbetare som senare skulle bli tv-profiler på egen hand; Lennart Persson, Lars Adaktusson, Janne Jingryd och Karin Hübinette.

Styrde med järnhand

Men det var Siewert Öholm som styrde programmet med järnhand.

Samtidigt både väldigt proffsig i sitt sätt att leda det, men ibland också snudd på oförskämd mot gästerna, som han kunde avbryta oavsett om det var motiverat eller inte.

Han använde sin rappa programledarstil även i andra program, som ”Kvällsöppet” och ”Nattcafé”.

Med jämna mellanrum gick han över gränsen och drev egna kampanjer, ofta utifrån sina egna moralkonservativa åsikter.

Flera program drabbades av polisanmälningar, stämningar eller fällningar i Radionämnden.

Som mest fel, eller i alla fall mest uppmärksammat, blev det 1984 när Öholm ville visa upp hur fruktansvärt det då nya hårdrocksbandet W.A.S.P. och allt vad de stod för var.

Varken bandet själva, skivbolaget eller konsertarrangörerna fanns på plats, utan den som hamnade i heta stolen och mobbades av en hel tv-studio var då 23-åriga popjournalisten Anders Tengner. Han hade inte gjort något annat än att han råkade tycka om bandets musik och hade skrivit om det.

Händelsen blev till ett helt tv-program, ett K Special som heter ”Siewert och sågklingan” av Melker Becker och Mattias Lindeblad, och som visades för ett par år sedan.

Det skildrade dels Siewert Öholms karriär som tv-profil och så innehöll det en konfrontation mellan honom och Tengner, 31 år efter deras ursprungliga möte. Där bad Öholm om ursäkt för hur han hade behandlat Tengner i ”Svar direkt”.

Bara det var ju närmast chockartat, för annars hade Siewert Öholm genom åren inte några problem med att stå upp för och försvara samma saker han alltid förespråkade, hur politiskt eller moraliskt obekväma eller icke politiskt korrekta de än var.

Det går inte att ta ifrån Siewert Öholm att han var både en idérik tv-man och rapp och proffsig programledare. Hade han bara kunnat hålla sina gammaltestamentliga kristna värderingar i schack på jobbet, hade han förmodligen kunnat fortsätta att vara en SVT:s viktiga programledare i åtskilliga år till.

Nu har han ändå definitivt sin plats i den svenska tv-historien.

Fast man kan knappast säga att han var folkkär programledare. Snarare en som många tv-tittare älskade att reta sig på.