Arrangörerna: Festivaler behövs mer än någonsin

Foto: AFTONBLADET / 85703
NÖJE

DEBATT. Detta är ett uttalande för musikfestivaler och samtidigt ett ifrågasättande av den snäva mediarapporteringen kring sexualbrott.

– Den skeva syn på kvinnors kroppar som genomsyrar hela samhället är inget som uppstår när en passerar entréerna till festivaler, skriver undertecknarna.

DEBATT. Uppmärksamheten i media kring sexualbrott på musikfestivaler har drastiskt ökat under de senaste två åren, samtidigt som politiker gjort olika utspel i frågan.

Därför måste vi nu en gång för alla slå fast att problemet med sexualbrott finns överallt i samhället. För att få till en reell förändring måste strålkastarljuset riktas från festivalerna och mot förövarna – varhelst de finns. Under rubriken ”Det är inte tillfället som gör tjuven…” skriver Lisa Magnusson klokt i Dagens Nyheter 4 juli: ”Om vi ska kunna motverka sexövergrepp måste vi göra upp med våra egna vanföreställningar och lägga skulden där den hör hemma. Inte hos kvinnorna. Inte hos invandrarna. Inte hos festivalerna. Utan hos de faktiska gärningsmännen”.

Det har skapats en bild av att arrangörer eller polisen har en skuld i brotten som begås och att dessa ensamt besitter såväl ansvaret som makten att förhindra dessa. Det är en skev bild. Som att problemet skulle försvinna om det bara fanns tillräckligt många poliser, ordningsvakter eller funktionärer på plats? Tyvärr leder detta enbart till att avståndet till de verkliga förövarna, som till 98 procent är män, blir större.

Två procent av alla sexualbrott som sker går att koppla till festivaler, ungdomsturneringar och andra publika evenemang, enligt rapporten ”Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder” som polisens nationella operativa avdelning presenterade i maj 2016.

Men hela 60 procent av rapportering media gör i ämnet knyts till dessa platser, enligt en kommande analysrapport av redaktionella medier, som beställts av Projektet Ros Stockholm-Respekt och Självrespekt/ Stockholms stad.

Som arrangörer vill vi självklart ta ansvar för att skapa trygga och säkra evenemang. Men den skeva syn på kvinnors kroppar som genomsyrar hela samhället är inget som uppstår när en passerar entréerna till festivaler.

Det är en mänsklig rättighet att kunna känna sig trygg i hemmet, i skolan, på arbetsplatser, i kollektivtrafik, i parker, på restauranger, på nattklubbar, på gator och torg eller i parker. Och på festivaler.

Vi arrangörer bidrar till attitydförändringar i ett långsiktigt samarbete med RFSU kring normer och värderingar. Vi har ett nära samarbete med polisen. Olika frivilligorganisationer finns på plats under evenemangen. Vi utbildar personal, vakter och funktionärer. Vi förmedlar budskap till publiken, vi har en gemensam kunskapsbank och arbetar aktivt med detta året om.

Genom att uppmana drabbade att alltid anmäla ofredanden och genom en ökad medvetenhet och kunskap hos personal och polis på festivalerna har antalet brottsanmälningar ökat. Detta är positivt och borde kunna tjäna som en förebild för övriga samhället då det kommer leda till ett mindre mörkertal och fler dömda gärningsmän.

Vi kommer fortsätta att använda våra festivaler, mötesplatser och arenor för att bidra till ett bättre och mer jämställt samhälle.

Mer än någonsin behöver vi fortsätta arrangera festivaler. Mer än någonsin behöver vi utnyttja våra arenor och plattformar i viktiga samhällsfrågor. Låt inte våld styra våra liv.

Joppe Pihlgren, verksamhetsledare Svensk Live

Andréa Wiktorsson, vice ordförande Svensk Live och VD Storsjöyran, Östersund

Anna Sjölund, head promoter Live Nation

Patrick Fredriksson, festivalansvarig Way Out West, Åre Sessions m fl

Leila Baksi, trygghetskoordinator, Stockholms Stad

Karin Johannesen, operativ säkerhetschef Kulturförvaltningen Stockholms Stad

Marita Isaksson, ordförande Svensk Lives unga arrangörsnätverk

Svensk Live, tidigare Livemusik Sverige, organiserar landets livemusikarrangörer