Ulf Lundells dubbelseger

Samtidigt som besked i går kom om att Ulf Lundells nya album "I ett vinterland" hade gått raka vägen upp i topp på försäljningslistan, trots stenhård konkurrens från artister som Beatles, Backstreet Boys och Sade, så kunde man läsa att han vunnit den rättsliga tvisten mot Bokförlaget DN.

Bakgrund: För två och ett halvt år sen sågade DN-journalisten Karolina Ramqvist en av Lundell utgiven notbok på ett, som han uppfattade det, hånfullt och föraktfullt sätt. Han kontrade med ett brev skrivet i samma ton.

Det brevet publicerade Karolina Ramqvist i den feministiska antologin "Fittstim". Lundell stämde Bokförlaget DN för brott mot upphovsrätten. Tingsrätten gav honom rätt.

- Den här rättegången var mycket viktigare än man kan tro. Vad det egentligen handlar om är det här: Finns det över huvud taget en upphovsrätt? Gäller den? För upphovsrätten är precis lika viktig som yttrande- och tryckfriheten.

  Varför?

- Det är viktigt att det finns tidningar, men det är också jävligt viktigt att journalistik bedrivs enligt de regler den här demokratin har satt upp.
Rättegången var mycket viktigare än man kan tro

I gårdagens DN hävdade Joachim Berner på ledarplats att tingsrätten genom sin dom låter "upphovsrätten fungera som hemligstämpel" och att det ligger i yttrandefrihetens intresse att Ulf Lundells privata korrespondens till Karolina Ramqvist publiceras.

- Jag anser att Joachim Berner måste avgå från sin post. Skandinaviens största morgontidning kan inte ha en chefredaktör som sitter och uppmuntrar till brott och anser sig kunna stå över lagar och förordningar, säger Ulf Lundell.

Om Berner inte går självmant bör han få hjälp uppifrån.

- Jag tror att ägarna bakom Dagens Nyheter bör tänka över det här för de har ett trovärdighetskapital att restaurera och bevaka. Det är ett bra läge att göra det nu. 90-talet är förbi. Det är inte bara yta och tomhet som gäller längre. Nu vill man också, tror jag, ha nåt jävla stuk i det här.

  Hur menar du?

- Klockan är fem i tolv. Snart är allting tabloidiserat och det tror jag är en stor förlust för en demokrati. För då vet ingen någonting längre. Om vad som skrivs. Om vad för sanningshalter som finns och så vidare.

  Segern i tingsrätten var därför av stor principiell betydelse?

- Det är en viktig markering. Långt viktigare än vad många kanske anser. De tycker kanske bara att det här är ett utslag av långsinthet i ett litet fittstimsgräl, men det är det inte, det är mer än så, säger Ulf Lundell.

Han står upp för upphovsrätten. Han står upp för rock "n" roll. Allt färre gör numera det med framgång. Det är r&b, hiphop, soul och pop à la Britney Spears och Backstreet Boys som dominerar världens topplistor.

- Du vet, jag sa det när vi höll på med inspelningen av "I ett vinterland", att vad vi håller på med här är en utdöende konstart" Rockens död har man snackat om i alla år, men jag vet inte om rocken finns längre. De sista urblåsningarna var punken och grungen.

  Du är, till exempel i romanen "Friheten", kritisk mot modern r&b och soul. Vad är det du ruttnar på?

- Jag kan ruttna på det i och med att jag har hört rhythm & blues och det är för mig nåt helt annat, en blandning av Muddy Waters och Rolling Stones, en helt annan farlighet, en helt annan groove än det som i dag kallas för r&b. Jag är jävligt trött på sångerskor som inte gör nåt annat än att försöka vricka sin tunga ur led och glömmer bort själ och hjärta.

  Hiphop?
För mig ser hiphopvideor bara ut som en coolare variant av Bingolotto

- För mig ser hiphop-videor bara ut som en coolare variant av Bingolotto. Det är så mycket materiella drömmar som bakas upp: swimmingpools, ett koppel bikinibrudar, juveler, minkrockar"

  Ditt nya album har en varmare ljudbild än dina närmast föregående album.

- Efter turnén vi gjorde i samband med Slugger-plattan blev vi kvar i Norge och gjorde ett bonusspår till en norsk best of. Den låten var "Vinterland". Efter två månader i slamret och larmet lät den bara så S-K-Ö-N! För mig blev det en signal att åka hem igen. Jag kallar det här för min hemkomstplatta. Jag tycker att en artist ska kunna vara ute på driven och forska och undersöka, men han ska också kunna komma hem till vad som ska föreställa vara hans rötter.

  Det är mycket stråkar på plattan men du lyckas göra rock 'n' roll av det.

- Har du hört Dylans liveversion av "A hard rain's a-gonna fall" som han gör i Japan med en gigantisk stråkorkester? Det var nån som beskrev den som ett gammalt trasigt skepp som plötsligt hissar sina segel igen och precis så låter det. Rätt använda kan stråkar vara så jävla mäktiga.

  Blir det lättare eller svårare att skriva nytt material med åren?

- Svårare. Det svåraste är att alla rim är körda, hahaha. Att man faktiskt måste tvinga sig att pusha sig själv vidare nånstans. Jag tror det var några år sen jag läste att Dylan sa att det kanske inte finns några fler låtar att skriva, men sen skrev han ihop "Time out of mind" i alla fall. Det kommer alltid finnas låtar som ligger i gruset på vägen som man kan hitta och plocka upp.

  "Jag saknar dej" har av flera recensenter framhållits som diamanten på ditt nya album. Håller du med?

- Den har en väldigt bra nerv. Jag är själv väldigt förtjust i "Regn". En mycket märklig låt. Den är den här plattans överraskning för mig, både textmässigt och musikaliskt tycker jag att den skickar ut mig i nya och intressanta domäner.

  Kommer turnén du drar ut på i februari färgas av det varmare soundet?

- Det blir definitivt ingen slugger-turné. Det blir ett band med två gitarrer, två keyboards, bas och trummor. Det säger allt. Det blir en Telecaster-turné. Det blir ingen Gibson Les Paul-turné. Den ska bli allt annat än svart. Jag hoppas den ska få upp så mycket fart att jag kan åka vidare med den in i sommaren, sen vet jag inte, jag vet bara att jag vill ha en lång semester i september, hahaha.