Mike, Madonna, Stefan och JK är coola...

1 av 4
Foto: PELLE LUND/SVT
       
NÖJE

Mike Almayehu

I blågul träningsoverall

studsade han runt i tv-apparaterna i rollen som "Ali" i "Det nya landet". Senare skuttade han vidare till bioduken när "Det nya landet" blev långfilm. Besinningslöst älskar Ali Sverige, potatismoset och tjejerna. Trots att han är en flykting utan uppehållstillstånd. Mike fick det svenska folket att skratta och gråta. Han gav alla, som inte redan har funderat en extra gång på flyktingsituationen, en tankeställare. Mike Almayehu har varit där själv. Som elvaåring flydde han från Etiopien. Hans föräldrar är fortfarande kvar där.

Det som skildras i "Det nya landet" är verklighet. Med värme och humor väcktes vi ur vår alltför sköna slummer.

Madonna

Hon känns lite som

den där tuffaste tjejen på högstadiet. Vi skulle vara totalt livrädda om vi träffade henne i enrum. Men så här på håll kan man bara konstatera att Madonna är coolheten personifierad. En ikon redan under sin livstid. Hon har gjort allt. Med stora bokstäver. Och inte bett om ursäkt ett dugg. Världen skulle kanske inte se bättre ut om fler var som Madonna. Men människor skulle garanterat ha roligare.

Då kan man bortse från att hon reser runt världen med ett mindre hov av uppassare. Och har med sig egna möbler till hotellrum världen över.

Hon är ju Madonna.

Nu har hon dessutom lurat en hel värld, utom Sting och några skottar, på att få en skymt av hennes bröllop. Det är cool.

Stefan Wermelin

OK. Man ska inte dra

alla över en kam. Men låt oss säga så här: de flesta över 50 år har ingen aning om vilka Artful Dodger är. Eller Craig David. Eller Hellacopters.

Så de som vet sådana saker och dessutom har stenkoll på rockmusik bakåt i tiden och dessutom är råtrevliga, de ska premieras. En sådan kille är Stefan Wermelin.

- Äh, andra får inte betalt för att lyssna på musik, säger han blygsamt. Men alla som har följt hans lysande rockhistoriska radioprogram ”Livet är en fest” i P3 vet att det bara är en ödmjuk bortförklaring. För han säger också det här:

- Musiken pågår hela tiden. Det gäller att leva med den. Jag återvänder gärna till musiken från 60-talet, men hade jag bara fått lyssna på den, hade det varit öken.

JK Rowling

För bara några år sedan

var hon fattig. Nu är hon mångmiljonär, och vi snackar flera hundra miljoner kronor. Fast pengarna är egentligen inte det viktiga. Det som betyder någonting är JK Rowlings helt underbara, fantastiska, otroliga böcker om Harry Potter. Adjektiven räcker inte till. Plötsligt sitter en hel värld fängslad i hennes tegelstens-epos. Som handlar om en liten tanig trollkarlskille, med svart spretigt hår och stora glasögon. Det låter inte lockande, men läs ett kapitel och du är fast för alltid. Du kommer att räkna dagarna tills nästa bok kommer ut i handeln. Och tycka att det bästa av allt är att böckerna bara blir längre och längre.