Marilyn

Snart i en huvudstad nära dig.
Foto: Olaf Heine
Snart i en huvudstad nära dig.
NÖJE

En gång i tiden hette han Brian och var journalist.

Sedan gjorde han saker så hemska att de nästan inte går att skriva om. Vi gör det ändå.

På måndag spelar Marilyn Manson i Stockholm.

Brian Warner föddes 1969 i en kristen familj med normalsunda amerikanska värderingar. Han gick i skolan och lyssnade på musik tillsammans med sina kompisar. Brian var smal och klen. Han växte senare upp och blev en rockstjärna.

Hur kul var det där?

Vi försöker igen.

Eftersom Brian Warner ville bli privatdetektiv övade han sig genom att spionera på sina släktingar. Han gömde sig i källaren hos sin farfar och fick från sitt gömställe under trappan bevittna hur farfar Jack Warner runkade av sig. En tid efter detta bytte Brian namn till Marilyn Manson, fistfuckade en kille i arslet och skrämde slag på en hel generations föräldrar.

Nu börjar det arta sig.

Del I: I begynnelsen.

I vilken Brian testar knark.

Brian Warner var som kids är mest. Om man bortser från att han såg sin farfar ruska tupp så artade sig livet ganska bra. Han gick i en konform skola i kristen regi och han ville därifrån. I tolvårsåldern drog han igång en plan som skulle få honom utsparkad från den kristna tråkskolan till en allmän skola där han hellre ville vara. Han började med småsaker. För, som han skriver, "I den kristna skolan krävdes det inte mycket för att vara rebell."

Han började med godis. Helst choklad. Faktum är att han gillade choklad så mycket att hans idol vid den här tiden var ingen mindre än Willy Wonka - mannen med chokladfabriken.

Brian dealade godis på rasterna och gjorde sig med barns mått mätt ganska stora pengar på denna knarklangarkarriär light.

Han gömde sedan en vaselinindränkt dildo i en lärarinnas skrivbord, byggde vapen av kritor och köpte WASP-skivor som han sålde till överpris till sina kompisar - och stal sedan tillbaka dem.

Men han blev inte relegerad. Till slut tröttnade han och insåg att om han skulle komma ifrån skolan så var han tvungen att gå därifrån själv. Vilket han gjorde.

Till saken hör inte att första gången han testade knark var hemma hos en kompis. Att denne kompis storebror sysslade med svarta mässor i vilka döda djur var den stora begivenheten. Och att det var just i ett rum fylld med gayporrtidningar, röda ljus och Ozzy Osbourne-bilder som Brian Warner för första gången i sitt liv drog ner thc i sina lungor.

Okej, han var inte som kids är mest.

Del II: Därefter.

I vilken journalisten Brian blir Marilyn.

Innan Brian blev Marilyn tänkte han ut två saker och ting:

Namnet - "Samma sekund som jag skrev ner det så insåg jag att det var just det som jag ville bli."

Stilen - "Vara den mest högljudda, mest ihärdiga väckarklocka som skådats."

Första spelningen lockade 20 personer - "Fast nu när vi är kända så är det minst 21 som hävdar att de var där" - och gick så där. Bandmedlemmarna på den tiden hade också tagit sig namn efter formulan Vacker-skådespelerska-förnamn + Galning-efternamn. Där fanns Olivia Newton-Bundy, Daisy Berkowitz och Zsa Zsa Speck.

Marilyn fläskade på med scenobsceniteter och de som stod framför scenen blev allt fler till antalet.

Marilyn började reta upp USA.

Han visste att om man bränner en flagga på scen så finns det någon som tar en bild av det och publicerar det i tidningen som sedan läses av någon som tar illa upp och - vips - vet alla vem man är.

Men det fanns annat som gick hem också. Han hängde upp en piñata över publiken, placerade ut en piñatapinne inom räckhåll och bad sedan publiken att "snälla, snälla, slå inte sönder den." Men så klart att de gjorde - och fick kilovis med grisinälvor och kohjärna över sig.

Marilyn Manson & The spooky kids härjade i Florida och när det var dags att erövra världen droppade de namnets sista fyra sjättedelar och blev kort och gott "Marilyn Manson".

Del tre: I kölvattnet.

I vilken Marilyn spårar ur fullständigt.

Den gamle journalisten Brian hade bytt plats. Nu var det inte han som ställde frågorna till den allt annat än intresserade rockstjärnan. Ombytta roller rådde. Och han visste vilka svar han skulle ge för att nå maximal impact.

Han berättade därför om hur han frågat på scen "Vem vill komma backstage och låta mig köra upp en knytnäve i röven på dig?" Och att Nine Inch Nails faktiskt lyckades leta rätt på en som var villig att ställa upp på det. Alla trodde Marilyn skulle banga. Det gjorde han inte. Med hjälp av margarin och en gummihandske tog han sig an uppdraget. Och lyckades faktiskt borra sig in i arslet på killen som NIN skakat fram.

Han berättade om hur en kyckling tog sig ut ur buren en gång på scen och att publiken sedan kastade flygfäet runt runt till dödens gränsland. "Men den överlevde tror jag", säger Manson. "Gud förbjude att jag skulle döda en kyckling - men det är okej för Ronald McDonald."

Han berättar om hur de en gång lät en överviktig tjej klä av sig och böja sig framåt. Därefter försökte alla att pricka hennes rektum med spottloskor. Men där någonstans gick gränsen även för Marilyn. "Jag tyckte lite synd om henne, faktiskt. Jag försöker inte rättfärdiga mig själv här: Jag tyckte faktiskt det var underhållande. Men jag deltog inte i det,"

Hans orgiastiska sätt att vara kan man skriva en mindre bok om. Där finns onämnbara historier om hur de anordnade lavemangsmästerskap med groupies. "Den som först sket förlorade." Hur de höll en skål med flingor under var och en av tjejerna och hur en man i teamet sedan åt upp de brunslaskiga flingorna.

Del IV: Vi har hört det förut.

Perspektiv på det hela.

Den som är elak kan säga att Marilyn Manson är intet nytt under solen. Kiss sminkade sig på sjuttiotalet. Vincent Furnier tog sig ett flicknamn - Alice Cooper - när Marilyn gick i småskolan. MC5 hatade USA redan i slutet av sextiotalet. Ozzy Osbourne bet sönder djur på scenen innan Marilyn hade tappat mjölktänderna. Fistfuckandet" well" Rockbitch gör det och har gjort det ett tag. Knarkpropagandan ter sig patetisk i jämförelse med Woodstock. Svineriet på hotellrummen är ingenting som Mick Jagger skulle höja på ögonbrynen åt. Och så vidare. Och så vidare.

Den som inte är riktigt lika elak kan säga att Marilyn Manson är ett fenomen. Ingen har så utstuderat och högeffektivt tagit till vara effektsökeriet som han. Även om allt har gjorts förr så har inte allt gjorts av samma artist förr - åtminstone som vi vet om. Han är på väg till Sverige och kanske, kanske får vi höra hans monotona stämma återigen förklara vad hans kompisar kallar honom. Är det Brian eller är det Marilyn? Han svarade:

- I prefer Manson. Just Manson.

Gunnar Hellsing