Pinsamt, Roxette

NÖJE

Årets mest pinsamma sånginsats stod Roxette för.

De mimade.

Och som tv-program var årets schlager-SM, producerat av SVT i Malmö, en ovanligt blek historia.

Scenen var ganska snygg. 150 kvadratmeter av den täcktes av 5 000 liter vatten. Men bildproducenten var inte direkt Luc Besson, vattnet utnyttjades nästan aldrig för häftiga bilder.

Nu fyllde väl vattnet sin funktion ändå - som vattengrav. Vi som har följt vår egen Per Bjurmans förhandstips var lite rädda för att han skulle lämna sin plats i salongen och "göra en Håkan Hellström" och hoppa upp och släta av Barbados-Magnus"

Men mest pinsamma i år var Roxette. "För jobbig text" och "mycket kan gå fel" var deras två skäl för att köra playback i stället för live. Lagom kul för de nervösa och i vissa fall unga och väldigt orutinerade tävlande att behöva jämföras med dessa privilegierade världsstjärnor - som väljer att mima - all rutin till trots. Pinsamt, var ordet.

Man jobbade mycket med ljuset. Från blått till en röd färgskala till grönt till blått igen. Väldigt blått. Programledaren Henrik Olsson blev märkligt profillös då hans mörkblå kavaj liksom flöt in i bakgrunden.

Annars hade han och Josefin Sundström i förväg förklarat att de inte är "de där störiga typerna som man irriterar sig på".

Och så kändes det väl ungefär. Båda var helt OK. Verkade inte nervösa, gjorde aldrig bort sig.

Men den som hade skrivit programledarnas manus (jag utelämnar namnet så stackar´n inte behöver bli arbetslös i framtiden) hade inte haft någon av sina bättre veckor. De där skämten om baguetter och blockflöjter var väl inte direkt klockrena.

Ännu lägre nivå var det på det filmade "skämtsamma" reportaget om att såga sönder Köpenhamns mest kända staty, Den Lille Havfrue. Både larvigt och plumpt.

OK, det heter Melodifestivalen, det är låtarna, inte artisterna, som ska vara det viktiga. Men tv-tittarna minns nog snarare artisterna än låtarna, nog vore det lättare att följa omröstningen om det stod Sanna Nielsen i stället för "I går, i dag" på resultattavlan.

Fast" om det nu är en Melodifestival, så borde väl kompositörerna ha kunnat få en lite bättre presentation än vad som nu närmast liknade Dogma-filmer gjorda av berusade regissörer.

Kvällens Lika-som-bär: Josefin Sundström och Skärgårdsdoktor-Wilma.

Anders Berglund som sångare" det kändes lite som plåster på såren för att han inte får stå där och dirigera sin orkester för femtioelfte gången.