"Sysslar du med techno sysslar du med knark"

1 av 4 | Foto: PÄR JOHANSSON
Det är inte helt lätt att driva en dansklubb i Sverige. Särskilt inte om det ska spelas annat än Vikingarna på golvet.
NÖJE

Klubbarrangörerna är överens - om inte Ravekommissionen satte likhetstecken mellan droger och dansmusik skulle vi ha fler klubbar i Sverige. Narkotikaforskare anser att kommissionens arbetssätt är ett slag i luften.

Puls Tore S Börjesson förklarar hur en hel kultur kan raseras.

- Hur många dansgolv finns i stan?

Balsam Hellström ställer frågan med trött röst. Han driver Beatbox på Mosebacke i Stockholm.

På Mosebacke tvingas tio klubbar dela på en lokal.

- Alla gnäller. Det saknas dansställen, säger Daniel Wernedahl, en annan klubbarrangör.

Så här ser de på saken: polisens målmedvetna jakt efter narkotika på klubbar som förknippas med techno, hiphop och reggae har gjort att lokalägare inte vågar hyra ut sina lokaler.

En kultur är i praktiken olagligförklarad. Polisen, och då i synnerhet specialenheter som kroggruppen och ravekommissionen, är en kulturpolis.

- De säger: Det är inte musiken i sig vi vill åt, men den drar till sig en viss publik. Polisen borde göra upp en lista på vilka musikstilar som inte drar till sig droger. Vi ses som paria. Som knarkliberaler. Men det är vi inte. Allt vi vill är att roa. Ge folk chansen att dansa till bra musik, säger Staffan Ridelberg som tillsammans med Johnny Boy driver Monday Bar i Penny Lanes lokaler i Stockholm.

Det är samma sak i Göteborg.

- Ravekommissionen åker hit och sabbar våra fester också. Polisen har till och med via tidningar som Metro gått ut och varnat allmänheten för vissa klubbar. Vad tror de, att det ska bli mindre droger då? Det är ju som att annonsera: Här finns det droger! De motarbetar sig själva, festerna blir underground i stället, de skapar just den situation de vill förhindra, att folk tar hur mycket droger som helst utan insyn, säger Emilie som varit en del av ravesvängen i över tio år.

Det är samma sak i Malmö.

- Vi motarbetas hela tiden. Så fort en ny klubb öppnar är polisen där och hotar krogägaren med att dra in alkoholtillståndet om vi inte sparkas ut. Jag har hållit på med det här i över tio år och det kvittar vad du gör, om du kör underground eller begär och får tillstånd. Vi har till och med bjudit in polisen, men ändå är de där och stänger festen så fort folk börjar betala entré. Så här ser de på det: sysslar du med techno sysslar du med knark, tar du inte själv känner du nån som gör det och så kör de över dig i alla fall, säger dj:n Fredrik Stenfell.

Allt bottnar i lagstiftningen.

I övriga västvärlden är det brottsligt att ha en viss mängd narkotika i fickan.

I Sverige är det sen 1988 brottsligt att ha den i blodet.

1993 skärptes lagen. Fängelse i högst sex månader infördes i straffskalan. Polisen fick därmed rätt att vid skälig misstanke avkräva folk urin- och blodprov.

Syftet med straffskärpningen var att "ge möjligheter att ingripa tidigt och med kraft förhindra att unga människor fastnar i missbruk"" (proposition 1992/93:142).

Ett direkt resultat av lagskärpningen var att ravekommissionen bildades 1996.

Genom att slå till mot rave/technofester skulle ungdomars drogbruk minska och personer som inte var kända av myndigheterna identifieras. I dag är det inte bara technovärlden som intresserar. Också hiphop- och reggaeklubbar anses dra till sig folk som använder droger.

Så här kan det gå till.

I september i fjol fick Monday Bar påhälsning av två poliser från Stockholmspolisens kroggrupp.

I sin promemoria om besöket skriver poliserna öppningsvis: "Vi gick in strax före tolvslaget. Inne på Penny Lane kunde vi konstatera att det var relativt mycket publik. Musiken på dansgolvet var techno."

De såg en man svälja en tablett med en klunk vatten och därefter dansa intensivt i 20 minuter.

"Det är vår uppfattning att en stor del av publiken hade tagit droger och då främst ecstasy, vilket vi bedömer på de tecken på påverkan de uppvisade. Vi tog allt som allt in tre personer, varav en var djurgårdssupporter""

Poliserna noterade även att en person var rejält berusad.

Den här och ytterligare två promemorior i samma stil gick sen vidare till tillståndsmyndigheten för alkohol. Den hotar med ett ingripande enligt alkohollagen.

- Det betyder att det är allvarligt, om man inte vidtar rättelse, det vill säga att lokalägaren slänger ut oss, får han en varning, nästa varning och han blir av med alkoholtillståndet. Det vill ingen krogägare, säger Staffan Ridelberg.

Om polisen tillämpade kriterierna ovan generellt skulle allt krogliv runt Stureplan och Kungsträdgården i Stockholm stängas av.

Ty tre saker kan säkert påstås om till exempel Café Opera, Sturecompagniet och Spy Bar (liksom motsvarande inneställen i Göteborg och Malmö).

Där finns folk som är rejält berusade.

Där finns folk som dansar intensivt i 20 minuter (eller mer).

Där finns folk som är narkotikapåverkade (eftersom droger förekommer i samhället förekommer de självklart i storstans nattliv).

Men kriterierna tillämpas inte generellt.

- När det finns nåt som står för en viss kulturyttring, som konsekvent driver en viss typ av musik, det som för stunden anses värst, då får de ställena all uppmärksamhet från myndigheterna, säger Staffan Ridelberg.

- Hur hade folk på Café Opera reagerat om det hade stormat in 20 kravallklädda poliser med sköldar, trängt upp folk i ett hörn, gått igenom den ena efter den andra, tagit namn, adress, kollat leg, filmat dem och sen kört iväg ett par fulla busslaster till stationen? Jag har sett det hända så många gånger i Göteborg att jag inte höjer på ögonbrynen längre, säger Emilie.

- Här nere i Malmö gjorde faktiskt polisen tidigt i höstas razzior på alla etablerade ställen. Sen kom nån tidningsartikel där de uttryckte förvåning över att de hittat lika mycket droger där som på vilken technofest som helst. De var chockade, visste inte hur de skulle hantera det, säger Fredrik Stenfell.

Fel dansstil. Fel musik. Fel kläder. Fel ålder. Fel ställe. Det spelar roll. Den åsikten omfattas av samtliga nio klubbarrangörer Puls pratat med.

- Jag ringde upp en poliskvinna med anledning av de här promemoriorna. Hon bekräftade för mig vad hon aldrig skulle kunna säga officiellt: Byt musik. Spela inte techno. Det säger hon alltså rakt ut. Vad ska vi göra, börja spela schlager? säger Staffan Ridelberg.

Lasse Sandgren, medlem av ravekommissionen sen starten, anser sig självklart inte företräda en kulturpolis, han och hans kolleger jagar unga narkotikabrukare, punkt slut. Men att följden blir att klubbar upphör, det bekräftar han.

- Vi säger inte: Sluta spela techno. Men lokalägarens lösning är att slänga ut klubbarrangören. För att inte mista alkoholtillståndet. Det finns en problematik, det håller jag med om.

arkiv

Tore S Börjesson