Snart tar Friends över topplistorna

Jag har alltså fått en cd med fem av sångerna från Friends popplatta. Ett omdöme i det här tidiga skedet bör givetvis omprövas när den färdiga produkten kommit ut på marknaden.

Men så här långt låter det riktigt bra. Det är fem starka låtar, som inte skiljer sig så rasande mycket från det Friends gjort tidigare. Soundet är förstås uppdaterat, men inte så mycket som man kunde tro av tidigare förhandsrapportering.

Några låtskrivare finns inte angivna på min prov-cd, men man kan misstänka att skivbolaget sträckt ut tentaklerna lite längre den här gången.

"I live for loving you" och "Never say goodbye" är sköna Westlife-ballader, men den riktiga dynamiten finns bland de övriga tre sångerna. "Another night" är en stentufft gjord låt med ett musikalliknande upplägg, som kunde hämtats från något av Abba:s sista album eller nånting av Andrew Lloyd Webber. Pojkarna backar upp med ett fullkomligt iskallt röstarrangemang: "Just wanna treat you like my Aphrodite", pratsjunger de. Man ryser av vällust.

"I"d never want to love you" är den mest hitdoftande av de fem låtarna. En oerhört catchy refräng med spår av Kris Kristofferson-klassikern "Help me make it through the night" i versmelodin. Jag kan tänka mig betydligt sämre inspirationskällor.

Kim Kärnfalk imponerar allra mest. Hennes vassa, kaxiga sångröst rör sig hemtamt i de här sångernas moderna popinramning. I "Favourite song" öppnar hon så starkt att jag undrar vad jag egentligen hade emot henne i början. Det måste ha varit Paula Pennsäter-abstinensen som förblindade ...

Men låt oss glömma det nu. Friends nya album kan bli en riktig rysare, inte bara för hardcore-fansen.

Fernandoz är tillbaka i fadershuset med nya singeln "Tomma löften" (DoReMe), efter några år på Mariann i Skara. Senaste plattan, "Guld och gröna skogar" (Mariann), släpptes i mars 1999 och belönades med tre plustecken.

"Tomma löften" är en svängig danslåt, skriven av Hans Backström och Peter Bergqvist, traditionellt producerad av Lars-Åke Svantesson. Baksidan är en brett anslagen, mjuk ballad, "Far och son i okänt land", skriven av Steinar Storm Kristiansen och Janett Jensen. Anders Nordlund ror hem den känslostormande texten med värdighet.