Vampyrer som får dig på fall

NÖJE

Ingen förför som han.

Hans smekande ord gör lockelsen oemotståndlig.

Kättjan är oundviklig.

Klaus Kinski ur "Nosferatu - nattens vampyr.
Klaus Kinski ur "Nosferatu - nattens vampyr.

Han gör det för din skull. Tror du.

Snart visar det sig att det sensuella raderna endast var till för att få dig på fall. Rakt ner i hans famn. Med blottad strupe.

Det handlar om vampyren. Den evigt unga, omåttligt törstiga. Den är företrädesvis en man med aristokratiska manér.

Vampyren lockar till älskog med alla tänkbara medel. För ett ögonblick tar han sina offer till himmelriket. De njuter i fulla drag under ett par intensiva sekunder. Sedan är det över.

Kvar står vampyren. Han har sugit musten ur blodbanken. Anemisk ligger offret och väntar på färden till Hades.

Myten kring vampyrer har månghundraåriga anor. Och ingen tycks ha för avsikt att slå sönder den.

Blodtörstighet är ständigt aktuellt.

Ett axplock fiktiva vampyrer:

Gary Oldmans greve i "Bram Stokers Dracula" - oemotståndlig i sin långsamma förruttnelse.

Tom Cruise - hårdhjärtad Lestat i "En vampyrs bekännelse". Han njuter av samkvämet med sina kvinnor och suger livet ur dem.

Vampyrbekämpningsmedel:

Dagsljus, vitlök, träpåle, krucifix.

Filmklassiker på vampyrtemat:

"Nosferatu", regi F.W. Murnau 1922.

"Vampyrernas natt", regi Roman Polanski 1966.

"Nosferatu - nattens vampyr", Werner Herzog, 1979.

"The lost boys", regi Joel Schumacher, 1987.

"Bram Stokers Dracula", regi Francis Ford Coppola, 1992.

"En vampyrs bekännelse", regi Neil Jordan, 1994.

Dracula - av rumänska drakens eller djävulens son. Dracula var son till fursten Vlad Dracul (1400-talet) och den grymme härskaren gav upphov till skräckfyllda berättelser som spreds över Europa.

De ofta sexuellt laddade vampyrfilmerna har präglats av viktorianska romaner som Sheridan Lee Fanus "Carmilla" (1871) och Bram Stokers "Dracula" (1897)

Jorunn Amcoff