...and Sweden: Twelve points!

Är du statistiknörd? Vi också. Här är allt du inte visste att du behövde veta om schlager-EM

1 av 11 | Foto: SARA RINGSTRÖM
I år är det Friends som tävlar för Sverige. De har startnummer sju. Undrar hur det går.
NÖJE

Eurovision Song Contest 2001. Nu är det dags igen.

Medan miljoner människor runt om

i Europa bänkar sig framför tv:n kan Puls redan nu avslöja hur det kommer att gå.

Vi har nämligen kollat in statistiken.

Den genomsnittlige vinnaren kommer från ett land som börjar på I, helst Irland, är kvinnlig, solist, och startar som nummer åtta eller framför sitt bidrag sist av alla.

Årets svenska bidrag ”Lyssna på ditt hjärta” med Friends ska man inte hoppas för mycket på. Om man ser det statistiskt. De startar som nummer sju och det har bara hänt en endaste liten gång att den som startat på den platsen vunnit. Och det var 1969, då inte mindre än fyra låtar delade på förstaplatsen. Sverige har startat som nummer sju fyra gånger tidigare. Första gången var redan 1959 då Brita Borg sjöng ”Augustin” och hamnade på 9:e plats. Andra gången var 1961 då Lill-Babs sjöng ”April, april”. Den låten hamnade på 14:e plats. 1967 var det dags igen. Då sjöng Östen Warnerbring ”Som en dröm” som blev åtta. Inte förrän 1992 startade Sverige som sjua igen. Då sjöng Christer Björkman ”I morgon är en annan dag” och hamnade näst sist.

Sålunda finns det inte mycket att hoppas på när det gäller själva startnumret.

Däremot kan man fundera på om inte Bröderna Olsens vinst förra året skapar utrymme för att en grupp ska vinna i år igen.

Det skedde efter att ABBA kammat hem segern med ”Waterloo” 1974. De två följande årens vinnare var grupper faktiskt.

Och bröderna Herrey banade efter sin vinst 1984 vägen för Bobbysocks som vann året därpå. Likaså vann den norska (nåja, Åsa Jinder var faktiskt med) gruppen Secret Garden 1995 efter att den irländska duon Paul Herrington och Charlie McGettigan vunnit året innan.

Annars är den givna trenden att kvinnliga sångerskor som sjunger solo vinner allra oftast. 27 kvinnor har vunnit men bara åtta män. Är man man bör man nästan heta Johnny Logan för att ha chans att vinna alltså. Han har vunnit två gånger och dessutom var han inblandad i den irländska vinnarlåten ”Why me?” som vann 1992.

Flest andraplaceringar har

Storbritannien med hela 14 stycken. Övriga länder har ungefär 4 andraplaceringar eller färre.

Litauen och Slovakien är inte särskilt lyckade i schlagersammanhang. Litauen har hittills deltagit två gånger och landets bästa placering är som nummer 20 1999. 1994 kom landet sist, som nummer 25. Slovakien har placerat sig som nummer 18 en gång, det är landets hittills bästa placering. De två övriga åren då landet medverkade kom det på 19 respektive 21 plats.

Störst chans att vinna har man om man kommer från ett land som börjar på I (om man slår ihop det så har Irland, Israel och Italien tillsammans hela 12 segrar).

1956 hölls den allra första

schlagertävlingen i Europa. Tävlingen om ”den europeiska sångens stora pris” anordnades då som nu av den Europeiska Radiounionen (EBU) och man beslutade att den skulle sändas ut över det gemensamma tv-nätet som hette Eurovisionen.

Sverige deltog för första gången 1958 och har sedan dess varit med nästan alla år. Antalet deltagande länder har ökat stadigt och vissa gånger har de inte varit särskilt europeiska. Marocko var till exempel med 1980. Israel har ju varit med en massa gånger och vunnit tre gånger och det ligger ju heller inte i Europa.

Det har att göra med att länderna är med i det gemensamma tv-nätet och inte att de ligger i just Europa.

Numera är det så himla många länder som vill vara med så man har infört en begränsning. Man måste hamna bra till för att automatiskt komma med året därpå. Annars riskerar man att hamna utanför.

1969 vann hela fyra länder och det ledde till att Sverige och många andra länder valde att bojkotta tävlingen året därpå.

Likaså valde Sverige att avstå från att delta i uttagningen 1976, eftersom det hade kostat så mycket att arrangera finalen 1975. Tävlingen var heller inte poppis hos den radikala kultureliten.

Men sen dess har Sverige varit med vartenda år.

Det svenska bidraget

heter ju som bekant ”Lyssna till ditt hjärta”. Titlar med ordet ”hjärta” i sig har såklart förekommit i Eurovisionsschlagersammanhang, fast inte så ofta som man skulle kunna tro. Rekordåret var 1996 då det förekom i inte mindre än tre olika bidrag. Portugals bidrag som i översättning hette ungefär ”Mitt hjärta har ingen färg” kom på 6:e plats och det är den bästa placeringen nånsin för en sång med ordet hjärta i titeln. Maltas ”In a woman”s heart” kom på 10:e, och Schweiz bidrag som i översättning hette typ ”Mitt hjärta älskar honom” kom på 16:e plats.

Schweiz bidrag 1967 hette ungefär ”Vilket hjärta ska du krossa?” och det hamnade allra sist i tävlingen. Det var å andra sidan första gången som ordet förekom i något bidrags titel så det kan ju ha med det att göra. Det irländska bidraget ”Cross your heart” placerade sig som 7:a 1974, bidraget ”Portugal i hjärtat” från, föga oväntat, Portugal kom på 14:e plats 1977 och 1991 hamnade det brittiska bidraget ”A message to your heart” på 10:e plats och samma år hamnade det danska bidraget ”Lige der hvor hjertet slår” på 19:e plats.

I övrigt när det gäller

titlar kan vi konstatera att det i särklass märkligaste namnet på någon låt som varit med i Eurovision Song Contest måste vara det portugisiska bidraget 1969, ”Desfolhada Portuguesa”, som betyder portugisisk majsskalningsfest.

Vill man veta hur det politiska klimatet är i Europa är en koncentrerad titt på Schlager-EM garanterat ett sätt att få fullständig koll på vilka nationer som är kompisar med varann och vilka som inte är det.

Det ser man när röstningen rullar igång.

Bara en sån sak som att vi i Norden håller varann om ryggen. Sverige har genom tiderna gett många poäng till Norge och Danmark och fått tillbaka poäng från dem. Island och Finland finns också med på ett hörn i det ömsesidiga poängregnet fast där har det sällan varit fråga om de stora siffrorna.

De baltiska staterna ger gärna poäng till Sverige och andra grannar närmast västerut och visst, vi ger tillbaka, fast sällan särskilt många poäng.

Grekland ger alltid höga poäng till Cypern och Cypern ger samma poäng tillbaka. Grekland får aldrig poäng av Turkiet och Turkiet får aldrig poäng av Cypern.

I de länder som en gång var Jugoslavien kan man också se att det finns viss samhörighet kvar (bland dem som är med i alla fall). Kroatien ger poäng till Bosnien-Herzegovina och vice versa. Slovenien ger får poäng av Bosnien och Kroatien och ger tillbaka.

Viss geografisk närhet tycks spela in i röstningssammanhang, kan man säga.

Samtidigt är det lite förvånande att se att Irland genom tiderna givit mest poäng till Storbritannien.

Politik på toppnivå, som sagt.

Starta rätt och vinn

Lisa Pehrsdotter