Tjaba Cissi Elwin!

Läs Mats Strandbergs öppna brev.

NÖJE

Jag är en grabb på 31 jordsnurr som diggade dig och Martin Timell i ”Bullen”. Särskilt gillade jag brevfilmerna. Nu är det så här att jag har ett problem. Det kanske inte låter så allvarligt, men det är det i alla fall för mig. Jag tycker nämligen att det är väldigt kul att det går bra för svenska filmmakare utomlands, men ändå känns det på nåt sätt lite synd att de blir riktigt bra först när de har lämnat landet. Eftersom du bestämmer över filmindustrin så tänkte jag ge dig mina 3 bästa tips.

1. Förbjud svenska regissörer att alltid välja sin fru och samma gamla kompisgäng till skådisar. Det är säkert jättekul för dem att leka ihop, men inte lika kul för oss att titta på.

2. Jag kommer från en småstad och där gör man faktiskt annat än dricka hembränt och hänga vid korvmojen, det känns lite nedvärderande, kanske görs filmerna av Stockholmare som aldrig varit utanför tullarna?

3. Det enda kvinnor verkar göra i Sverige är att bli mördade, psyksjuka, misshandlade eller våldtagna. Eller börja sjunga i rockband. Det sistnämnda är väldigt pinigt.

Hejdå från en ledsen skorpion.

PS: Jag gillade som sagt brevfilmerna i ”Bullen”, men det betyder inte att jag tycker att långfilmer ska vara precis som dem.

PS2: Kom ihåg att det är killen på bilden som skrivit brevet.