Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nöjesbladet

I huvudet på Uggla

Carina Berg intervjuar konkurrenten Magnus

UNIKT SNACK Carina ställer Magnus mot väggen i en exklusiv intervju. UNIKT SNACK Carina ställer Magnus mot väggen i en exklusiv intervju.

Hon sover över hos kändisar. Han blandar fredagsdrinkar och försöker hitta sitt band.

På fredag sänds sista avsnitten av ”Berg flyttar in” och ”Var fan är mitt band?”.

Aftonbladet lät nyklippta Carina Berg intervjua konkurrenten Magnus Uggla om giftiga chaufförer, frireligiösa musiker och sitt eget drömband.

Får du ihop ditt band, Magnus?

– Nån form av band blir det, men jag kan inte säga vilka det blir.

Varför trodde den där skivbolagssnubben Leffe Käck inte på idén?

– Jag tror att han inte trodde att kvaliteten skulle bli tillräckligt hög.

Eller att alla bra musiker redan bodde på Söder i Stockholm?

– Ha ha. Ja. Fast det är ju inflyttade killar som bor på Söder. Alla bor på Skånegatan. Och är frireligiösa. Det är någon musikalisk tradition de har.

Om det skulle skita sig, och du inte hittade något band och du skulle få möjlighet att stjäla någon annans band, vilka skulle det bli?

– The Ark kanske. Och så får Ola Salo köra. Ha ha. Fast han sjunger ju bättre än jag gör. Men inte sällan är körsångare bättre än artisten.

Hur är din och Martin Hedströms relation? Du är lite som Mariah Carey med en personlig assistent med honom tycker jag. Du klagar över hotellrummen och han försöker tona ner alla eventuella konflikter.

– Nej ... Mariah Carey? Vi har en kompisrelation, det närmaste man kan komma någon man jobbar ihop med. Men han är definitivt inte min personliga assistent, usch det låter hemskt.

Funkar som sidekick

Ni är som ett strävsamt par mer kanske.

– Ja det är vi. Vi har spelat ihop sen 1994. Och han är bra för det här programmet, för han lägger ved på brasan hela tiden. Han triggar igång mig. Han funkar bra som någon sidekick.

Ja just det. Lite snälla-mamma-sidekick.

– Mmm, det har jag aldrig tänkt på.

Har du tittat på ditt program på tv på fredagkvällarna?

– Jag har sett mina program innan. Men man vill ju se dem när de går också, på riktigt så att säga. Så då har jag kollat hemma.

Rolig kontrast

Har du något favoritprogram av serien?

– Ja, det var nog när vi flyttade in på vandrarhem. Kontrasten var rolig, när vi växlade mellan lyxhotell och vandrarhem.

Jag fick en massa uppmuntrande sms från kompisar i början av säsongen när mitt program sändes. Har du fått sms?

– Ja, i början. Sen avtar de. Förra fredagen fick jag bara ett. Däremot får Martin som har varit med sms hela tiden, de avtar inte. Folk är inte vana att se honom i tv.

När man ser ditt program verkar det som det sociala är viktigt.

– Javisst, det är nästan viktigare än att det funkar musikaliskt. Det är väldigt många musiker jag har job

bat med som har varit jätteduktiga men man orkar inte med dem.

Hur ska ett bra band vara?

– De ska vara roliga. Är det någon man inte gillar blir det inget bra musikaliskt heller.

Man skulle kunna ta in Björn Gustafsson på gitarr då kanske. Han är en skön snubbe men han är inte bra på gitarr.

– Kan han spela gitarr? Javisst ja, han gjorde ju den låten till dig. Men det går inte, för han skulle ju sno hela föreställningen.

Trött på kameran

Det är jobbigt att göra tv har jag kommit på. En massa tid tar det. Har du känt av det?

– Ja ... När man är ute och turnerar som vanligt åker man buss och sen är man framme vid hotellet och går in och lägger sig. När man gör tv måste man filma när du går ut från bussen, in på hotellet och upp på rummet.

– Det tar säkert en halvtimme innan man är på sitt jävla hotellrum. Jag skulle vilja att de hade samma klipp varje gång jag går ut från en buss. Som man kunde ha i alla lägen.

Hur mycket filmade ni till varje program?

– Hur mycket som helst. Så fort vi var i bussen var kameran på. Och mycket är ju bortredigerat. Vidriga och äckliga saker som man inte får säga i tv. Chaffisen Per-Åke var rätt giftig kan jag säga.

Var han? Vad roligt.

– Ja, han kunde sitta och skaka på huvudet åt folk som gjorde audition, fast inte så det syntes. Jag började alltid skratta då, så man trodde att jag skrattade åt de som spelade.

Han satt och psykade alltså?

– Javisst, det var skitjobbigt. Men han var väldigt rolig.

”Ingen jävla aning”

Du har sagt att programmet också var bland det fräckaste du gjort. Vad var det som var så roligt?

– Det roliga var att en vecka innan programmet skulle börja spela in kom presschefen på SVT och frågade vad vi skulle göra där ute. Vi hade ingen jävla aning. Det blev som det blev.

– Det enda vi hade bestämt var titeln på programmet, och grundidén om att jag skulle leta musiker. Det var häftigt, för normalt sett är man förberedd.

Hur sålde ni in programidén?

– Ingen aning. Då var jag inte med. Men jag trodde inte alls på idén från början. Det verkade fullkomligt idiotiskt att folk skulle titta på när jag är ute och letar band. Men det blev jävligt bra.

”Vi gick och la oss”

Vad gjorde ni i teamet när ni var klara för dagen?

– Vi gick och la oss. Tog en bärs kanske.

Vi hade som rutin att vi spelade kort och drack whisky.

– Jaha ... Nej, men ni bodde ju hemma hos folk. Vi orkade inte. Jag var helt slut. Att repa inför en konsertturné är ingenting mot att stå påpassad med kamera hela ens vakna tid.

Kan du tänka dig att göra mer tv? Vara programledare för något kanske?

– Jag har faktiskt varit programledare för Grammisgalan en gång. Fruktansvärt sur publik. Pretentiös. Men är det bara en bra idé så kör jag. Uggla on ice, kanske?

Ha, ha. Ja varför inte? Lycka till Magnus och tack för intervjun.

– Tack. Tack.

Intervju av Carina Berg
Nedtecknat av Kerstin Magnusson
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet