”Nu blir det mer nerver”

Rheborg, Uggla och Ulveson räknar ner dagarna till revypremiären

1 av 3 | Foto: Foto: SANNA SJÖSWÄRD
träffades under tsunamin Johan Rheborg och Johan Ulveson bodde på samma hotell i Thailand när vågen kom. Nu arbetar de tillsammans för första gången – och har även lockat med Magnus Uggla. Resultatet blev en revy med fokus på nojor och rädslor.
NÖJE

Ulveson och Rheborg träffades för första gången på ett hotell i Thailand – mitt under tsunamin.

Fyra år senare gör de revy tillsammans med Magnus Uggla.

Aftonbladet är som första tidning på plats mitt i förberedelserna inför premiären.

Rheborgs pastelldekorerade visitkort till den påhittade rollfiguren Tomas Sanches Nilsson dyker upp. En motorcykelhjälm provas ut i lunchrummet och en våning upp värmer dansarna upp.

Här på Cirkus i Stockholm förbereder Johan Rheborg, 45, Magnus Uggla, 54, och Johan Ulveson, 54, sin första gemensamma revy, ”Vilse i välfärdshelvetet”. Tre starka nöjesprofiler som trots sina närsläktade branscher sällan eller aldrig har jobbat ihop.

Inga fajter

Och hittills går allt lysande.

– Vi har faktiskt inte haft en enda fajt hittills. Men det kanske kommer nu när det börjar bli lite mer nerver, säger Magnus Uggla.

Rheborg har bland annat jobbat med Uggla i ”Tältprojektet”. Ulveson och Uggla har båda Povel Ramels revy ”Knäpp igen!” i sitt CV.

Men för Ulveson och Rheborg blir satsningen deras första samarbete någonsin.

– Jag var på väg att göra en långfilm för ett par år sen, men det stöp. Där hade jag tänkt mig Johan i huvudrollen. Så det känns jättekul att jobba ihop eftersom jag har beundrat honom så länge, säger Rheborg.

Trots årtionden i samma ankdamm har de knappt stött på varandra alls.

– Första gången vi träffades ordentligt var faktiskt under tsunamin. Vi bodde på samma hotell och satt där bland vågorna. Innan dess hade vi aldrig pratat. Men då satt vi inte direkt och pratade revy, säger Rheborg.

Repetitionerna har pågått sedan slutet av juli. Och premiären närmar sig.

– Jag har en ständig oro över att sjösätta det här projektet. Man ligger ju vaken på nätterna. Det gör jag hela tiden. Men än så länge har jag faktiskt inte fokuserat min oro på något speciellt. Jag har inte bestämt mig för vad som kommer att gå åt helvete och vad som kan funka, säger Magnus Uggla.

Uggla gör musiken

Och just nojor är ett genomgående tema i föreställningen. Det, vardagsproblem och rädslor.

Tillsammans med regissören Hans Marklund har trion skrivit ett skräddarsytt manus med monologer, dialoger, sång och dans.

Magnus har bidragit med fem helt nya låtar.

– De är lite mer teater-aktiga än vad jag brukar göra. När jag jobbade med Povel Ramel lärde jag mig att man inte kan ha för mycket ställ i låtarna, för då går inte texterna fram, säger han.

– Han har ju tvingat mig att sjunga också, säger Rheborg. Vi får se om det överlever. Jag har verkligen en genuin skräck för att sjunga. Men man måste möta sina demoner.

Början på slutet

Den 16 september möter han publiken i stället.

Om trions premiär är inledningen på ett långt samarbete eller början på slutet återstår att se.

– Det är inte omöjligt att vi gör något mer tillsammans. Men det hemska är att det beror på hur det går. Dagen efter ett fiasko sätter man sig inte och funderar på hur man gör nästa gång. Då får det värka ut, säger Johan Ulveson.

FAKTA

Rheborg om ...

... första samarbetet med Magnus Uggla

– Han var med som gäst i vår första Killingshow på Berns. Jag har aldrig upplevt ett liknande vrål som när han kom upp på scen som en överraskning. Varken före eller efter. Jag tänkte: ”shit, det är det här som är att vara folkkär. Då har jag en bit kvar”.

Uggla om ...

... Rheborgs sångnoja

– Jag pushar honom. Det är inte så noga att alla tonerna sitter perfekt. Så länge man gör det med en klackspark så funkar det. Jag tror inte att någon som går hit gör det för att höra tre stycken sångare. Då kan de gå operan.

... tiden med Povel Ramel

– Det var ganska tuffa år, men under de där hundåren med Povel Ramel lärde jag mig skitmycket. Bara genom att stå i korridorerna när de andra uppträdde lärde jag mig otroligt mycket av. Varenda kväll. Det var så nyttigt.

Ulveson om ...

... trions likheter

– Vi är nog ganska lika, det finns någon slags tråkighet över alla tre, haha. Sen är vi blyga personer alla tre. Vi är egentligen inte exhibitionister, fast vi är det.