Bloggen är som ett gift

Nu släpps stjärnans texter som bok

Ett gift, visst. Men det finns positiva effekter med en blogg också. ”Det är ett bra sätt att hålla igång hjärnan”, säger Magnus Uggla.
Foto: Peter Wixtröm
Ett gift, visst. Men det finns positiva effekter med en blogg också. ”Det är ett bra sätt att hålla igång hjärnan”, säger Magnus Uggla.
NÖJE

Den är utmattande och beroendeframkallande.

– Som att vara narkoman på jakt efter knark, förklarar han.

Det handlar om Magnus Uggla och hans blogg – som i morgon släpps som bok.

När Magnus Uggla, 54, lanserade sin blogg på Aftonbladet.se hösten 2007 låg han etta på bloggportalen – före både Blondinbella och Alexander Schulman.

– Men sedan dess har bloggvärlden vuxit lavinartat. Folk har fattat dess storhet, det är verkligen ett verktyg, säger Magnus Uggla.

I morgon släpps hans bokdebut ”Jag hade en gång en blogg” som är en sammanställning av rockerns digitala dagbok från den femte augusti 2007 och drygt sex månader framåt.

”Blev så otroligt trött”

– Jag hade verkligen bestämt att jag inte ville göra en bok av den. Men så fick jag, i födelsedagspresent av en kompis, hela min blogg utskriven på fint papper, det såg så läckert ut. Då ångrade jag mig.

Magnus Uggla började blogga för att lansera sin kommande skiva. Men han blev snabbt beroende.

– Det är som ett gift. Som att vara narkoman på jakt efter knark. Man måste få ut ett inlägg för att få lugn, få tidsfrist tills nästa inlägg måste skickas.

Varför la du ner efter ett halvår?

– Jag blev så otroligt trött på att blogga, det var så jävla jobbigt. Mitt mål var att skriva sex inlägg per dag, det är sex idéer om dagen. Jag orkade inte till slut.

Men du lyckades, precis som alla andra bloggare som slutar, bara hålla upp ett kort tag innan du började igen.

– Jag hade inte tänkt börja igen, det fanns ingen anledning. Men efter premiären av showen ”UgglaRheborgUlveson” vaknade jag på måndagsmorgonen och tänkte ”vad fan ska jag fylla dagarna med”. Och så började jag blogga igen.

Vad är skillnaden nu jämfört med första gången?

– Nu skriver jag max fyra inlägg per dag. Och jag jagar inte läsare på samma sätt. Jag är inte ens med i bloggportalen nu så jag syns inte i statistiken. Är jag med där så börjar jag ju tänka på att jag ska avancera på listan igen, jag vill ju ligga i topp.

Är det för att stärka ditt varumärke?

– Jag vet inte, jag raserar det kanske, haha. Jag skriver ju sådant som jag aldrig skulle berätta annars. Man är tvungen, annars skulle ingen läsa.

Hur mycket av det du berättar är sant?

– Det är inte ljug, det är blandat, annars blir det inte kul. Jag överdriver och kryddar allt, annars blir det tråkigt. Det är inte riktiga Magnus som beskrivs, utan en figur – en blandning mellan fiction och verklighet.

”Är inte så neurotisk”

Så dina tvångstankar, sömnstörningar och bacillskräcken är överdriven?

– Kryddad, men inte osann. Jag är inte så neurotisk som texten nog ger känslan av. Jag tar en företeelse i mitt liv och förstorar upp den. Sömnstörningar har väl var och varannan människa. Men jag har väldiga sömnstörningar och är vaken två, tre timmar varje natt.

Hur klarar du det?

– Ibland somnar man inte om alls och är tvungen att vara vaken och gå till jobbet. Det är jävligt jobbigt nu när vi har föreställningar på fredag, sedan matiné på lördag och föreställning igen på lördag kväll. Det är ett riktigt ångesttillstånd, för jag borde egentligen vara utvilad för att klara det.

Planerar du att skriva mer, en biografi till exempel?

– Nej. Eller jo. Det skulle vara väldigt roligt, men väldigt jobbigt. Då ska man skriva tre, fyra A4-sidor om dagen. Det är klart att det skulle vara kul att ha en riktig bok med sig när man lämnar jordelivet – den här är ju något mellanting.

Vad hände med ditt band efter tv-succén ”Var fan är mitt band”?

– Vi splittrades. De är tillbaka i sina liv igen. Tanken var bara att göra den sommarturnén, och det funkade jättebra.

Har du några nya tv-planer?

– Jag har fått förfrågningar om olika programledarroller, men inget jag nappat på hittills. Jag vill i så fall göra min grej.

Finns det planer på en uppföljare av ”Var fan är mitt band”?

– Det finns två sidor av myntet, å ena sidan är det svårt att följa upp en sådan succé, å andra sidan vore det dumt att inte prova. Det pratas om en uppföljning, att göra ett nytt band till sommaren. Jag har fått frågan, men inget är bestämt än.

FAKTA

Magnus Uggla om ...

... bloggens framtid:

– Jag tror vi går mot mer videobloggande. Bloggar som väldigt små tv-kanaler. Jag skulle ha min egen tv-kanal på min blogg. Och en kamera ständigt på mig. Usch, det låter jobbigt.

... varför bloggar är så populära:

– Jag vet inte vad det är riktigt, men de är som ett gift. Det är nog för att de är så direkta, man kommer in i någons liv direkt. Och folk på kontor har så mycket dötid.

... vilka bloggar han läser:

– Jag läser flera sporadiskt. Men 1000 apor mest – Alex Schulman skriver jävligt bra, han är den vassaste tycker jag. Sedan är det många bloggar jag inte förstår storheten i – inga namn nämnda.

... Melodifestivalen igen:

– Inte i år, men man ska aldrig säga aldrig. Jag är med i schlagern för att jag gillar jippot, sedan funderar jag inte så mycket över placeringen. Festivalen har växt till ett monster, det är häftigt.

... sin nya blogg-bok:

– Den är snabbläst och mycket titta på bilder. Den är enkel att komma in i, man kan börja var som helst – det är inget fördjupande. Lite som toalettlitteratur.

Namn: Magnus Uggla. Ålder: 54. Bor: Danderyd. Familj: Fru Lolo och barnen Emelie, 19, Agnes, 18, och Ruben, 12. Inkomst: 828 200 kronor (taxeringsår 2007). Aktuell: Släpper blogg-boken ”Jag hade en gång en blogg”.