’Vi jobbar för löjliga löner’

Dramatenstjärnor rasar mot teaterns katastrofekonomi

1 av 5
Förra året gick Dramaten back med 5,5 miljoner. Nöjesbladet har granskat skådespelarnas och teaterns ekonomi.
NÖJE

Missnöjet på Kungliga Dramatiska Teatern kokar.

Det tuffa ekonomiska läget får dem att sätta press på myndigheterna – att öka stadsbidraget med drygt 10 miljoner.

– Jag är orolig över framtiden, säger skådespelerskan Marie Göranzon.

Nationalklenoden Margaretha Krook, som står som staty utanför Dramaten, hade 24 000 kronor i månadslön när hon gick i pension.

Genom åren har flera Dramatenskådespelare visat sitt missnöje över det låga löneläget på landets mest eftertraktade teater.

Samtidigt redovisar Dramaten ett tufft ekonomisk läge, med 52 835 färre besökare och ett tapp på 9,3 miljoner kronor i biljettintäkter mellan 2010 och 2011.

Skådespelaren Pierre Wilkner, 57, är fast anställd samt styrelseledamot i Dramatens fackklubb. Klubben har länge tillsammans med teaterns ledning försökt sätta press på myndigheten.

– Vi är underfinansierade sedan 30 år tillbaka. Vi har skickat in papper till kultur- och finansdepartementet och visat svart på vitt att underfinansieringen pågått i en oändlighet. De vet om det, men tänker ändå inte ge oss mer pengar. Det är sorgligt, säger Pierre Wilkner.

”Älskar jobbet”

Det ekonomiska läget drabbar de anställdas löner. Skådespelarna tjänar mellan 22 000 och 35 000 i månaden, många andra yrkesgrupper på teatern tjänar ännu mindre.

– Vissa skådespelare kan tjäna bra, men det beror på att de lyckas få jobb i film, tv etcetera. Men de flesta av oss på Dramaten har inga extraknäck. Vi jobbar för löjligt låga löner, och är ändå solidariska som fan. Vi älskar vårt arbete, säger Pierre Wilkner.

”Det är skandalöst”

Wilkner får medhåll av skådespelarveteranen Marie Göranzon, 69, tidigare anställd men som i dag frilansar för Dramaten.

– Jag oroar mig för kvaliteten och att vi inte kommer att kunna göra de stora föreställningarna i framtiden, säger hon.

Pierre Wilkner menar att myndigheterna måste ta större ansvar för kulturlivet i Sverige.

– Så som myndigheterna sköter detta är skandalöst. Det handlar ju om att kulturen är underfinansierad i hela landet och att stats­bidragen inte har räknats upp i förhållande till stigande kostnader. Fortsätter det här kommer vi att tappa kvaliteten, och då också besökare, säger han.

Sedan 2008 har det statliga bidraget varit mellan 201,8 och 217,7 miljoner kronor. Inför nästa år ber Dramaten än en gång om mer pengar – ett ökat stads­bidrag på 9,9 miljoner.

Jobbar med budgeten

Henrik Toremark, stabschef på Kulturdepartementet:

– Det är de inte ensamma om att vilja ha mer pengar. Dramaten har fått tillskott under de senaste åren, men eftersom vi är mitt inne i en budgetprocess kan jag inte kommentera mer, säger han.

Teaterchefen Marie-Louise Ekman vill inte i nuläget vill kommentera Dramatens ekonomiska läge.

– Jag vill återkomma när vi vet hur dramatisk vår ekonomi blir i höst när vi får veta hur stort det statliga bidraget blir.

– Vi kanske får en positiv överraskning, säger hon.