’Jag var livrädd och svettades helt hejdlöst’

Ernst Kirchsteiger om mardrömsfilmningen, alla tv-jobb han nobbar – och kärleken till sin fru

1 av 4 | Foto: LOTTE FERNVALL
Trodde kompisarna busringde Ernst Kirchsteiger jobbade som inredare på Ikea när SVT tog kontakt med honom. Först höll det inte på att bli något alls när han fruktade att det var kompisarna som drev med honom. Sedan tog nyfikenheten överhanden. Ernst kallades till en provinspelning. ”Jag stod och drog i någon kökslåda och försökte se intressant ut”, säger han.
NÖJE

Han är barfota och omåttligt populär.

Och erbjudandena haglar över Ernst Kirchsteiger.

– Men jag tackar nej, säger han.

Jo, Ernst Kirchsteiger, 54, är snart en sommartradition i klass med sill och nubbe.

Under sommaren har han gjort sin femte säsong av ”Sommar med Ernst” i TV4.

Det började, som det brukar göra, med ett telefon­samtal.

Ernst Kirchsteiger satt på Ikea och ritade inredning till Löfbergs lila arena i Karlstad.

– Jag sitter och fixar och donar och så lyfte jag luren. Det var en sån här glad person som pratar snabbt och säger ”nu är det så här Ernst, att vi har fått ett projekt hit till SVT Örebro där vi ska förvandla ett fallfärdigt torp till ett schyst sommarboende och vi har sprungit på ditt namn vid så många tillfällen och vill kolla om du är sugen”, säger han.

Ernst trodde det var ett skämt.

– På den tiden hade jag kompisar som hade lite för mycket fritid på arbetet. De kunde ringa och prata gotländska och beställa stolar och skoja och driva med mig. Så jag tänkte att ”nu är det någon sån!”. Så jag bara ”jaja, det löser sig nog” och bara bort, obehagligt! säger han.

Var nära att säga nej

SVT gav sig inte. Men det var nära att Sverige aldrig fått sin egen barfotaman.

– Jag kunde lika gärna ha sagt nej. Du vet, när man inte haft en längtan till någonting då blir det så här att ”varför skulle jag?”. Men det var min nyfikenhet och ingenting annat som fick mig att säga ja, säger han.

Första provfilmningen beskriver han som en mardröm.

Framför er: en svettig Ernst Kirchsteiger som famlar runt i ett kök.

– Jag var livrädd och hade hela Vänern under armarna och transpirerade hejdlöst. Jag visste inte vad jag skulle säga och stod och drog i någon kökslåda och försökte se intressant ut. När de gått så tänkte jag att ”nä, det här blev ju ingenting”, säger han.

Men det blev det ju, som ni alla vet.

– Sen ringde de och sa att ”jodå, Ernst vi ser någonting”. Och jag tänkte ”vad ser de? En panikslagen två­metersman som står och drar i en kökslåda med lökringar under armarna”, säger han.

Minns barndomen

I Kvarned mitt i djupaste Värmland fixar han nu i ordning en gammal kraftstation. Det blir tredje sommaren han tar sig an en gammal industribyggnad. Miljön är inte helt olik barndomens minnen av Degerfors järnverk.

– Det finns ett grymt igenkännande. Och tänk om det är så, det har jag inte ens tänkt på, att det är det som gör att jag väljer de här industribyggnaderna. Det kan vara att jag är lite präglad av det på något sätt, arbetarkulturen.

Mamma Edeltraud från Polen och pappa Ernst från Österrike kom till Degerfors 1955 för att jobba. Det hade lika gärna kunnat bli Kanada.

– I Kanada behövde man också arbetskraft, men då räknade pappa snabbt ut att ”vänta nu, Kanada ligger skitlångt bort, Sverige är lite närmare och då kan jag åka hem och hälsa på lite oftare”. Så de kom hit för att jobba med järnindustri i den här typen av byggnader.

Du hade alltså kunnat vara en kanadensisk Ernst?

– Ja, hur hade det sett ut? Då hade jag nog haft en stor pälsmössa och en varghund jag gick omkring med och en jeep eller något (skratt).

Provocerar män

Här kommer en av Ernsts hantlangare in med en kanelkrans och kaffe.

– Min fru har bakat för att ni kommer i dag. Hon gick alltså upp halv sju i morse och satte en deg. Är det konstigt att jag älskar henne?

När Ernst först dök upp i rutan, barfota, brunbränd och pratandes om rosor provocerade han många.

Särskilt män.

– Det var som om väldigt många i Sverige tyckte att det där var könskvoterat, ”en man ska tänka så och en kvinna så”. Så jag tror nog att jag rörde till det lite där.

Under åren har han märkt en förändring.

– Det finns inte så mycket gränser längre utan det flyter lite. Evolutionen pågår. Varför ska en kille gå med nariga läppar? Det är klart man kan ta vaselin om man är torr i ansiktet, gör något åt det, det gör ju ont liksom. Eller hur?

Vill göra sin grej

Ernst Kirchsteiger har genom tv-karriären hållit sig till sin inredning, förutom en utflykt som julvärd i SVT.

Programledarerbjudandena har dock varit många.

– Det pitchas till höger och vänster och det är olika tävlingsprogram och annat, men jag tackar nej. Så att man inte blir en vindflöjel som kastas från det ena till det andra. Det är ett bra sätt att bygga förtroende med tittarna, att det finns ett igenkännande att ”ah, det är Ernst, han är sån”. Jag är väldigt glad att jag fått fortsätta på den här linjen.

Ernst om…

Ernst 2000 – under arbetet med första ”Sommartorpet”.
Ernst 2000 – under arbetet med första ”Sommartorpet”.

Vad han drömmer om att göra:

– Under en ganska lång period i mitt liv så jobbade jag på mentalsjukhus med unga missbrukare och annat, det var en väldigt viktig period. Någon gång igen vill jag jobba så nära en människa och handgripligen kunna hjälpa.

Vad han hade gjort utan sin tv-karriär:

– Jag är säker på att jag hade fungerat väldigt bra utan tv också. Det är viktig för mig att veta att man inte måste vara i ljuset. Jag var ändå 42 när det här hände och då hade jag redan lagt upp mitt liv ganska tydligt, jag hade min familj och vänner som jag värderade högt.

Om vikten av att vara ”en lycklig idiot”:

– Jag är inte förvånad om jag håller på när jag är 60 också. Det handlar bara om att fortsätta vara en glad skit. Peter LeMarc skrev en text: ”Gode gud, låt mig vara en lycklig idiot.” Och det är lite så man måste vara, man måste vara en lycklig idiot för att bära in en massa skrotsaker som man hittar.

Namn: Ernst Kristian Johan Kirchsteiger.

Ålder: 54.

Yrke: Programledare, inredare och designer.

Bor: På en gammal gård utanför Örebro.

Familj: Hustrun Ulla, sönerna Sebastian, 27, och Ludvig, 23.

Inkomst: 903 500 kronor (inkomstår 2010).

Aktuell: Programledare för ”Sommar med Ernst” som sänds i kväll för sista gången den här säsongen. Medverkar också i ett avsnitt av komediserien ”Gustafsson 3 tr” i höst.