De får hjärtan att slå vooolter

The Fooos image sitter perfekt - men sången saknar wow-känsla

1 av 2
The Fooo kan spelreglerna för ett pojkband. Man ska kunna dansa, sjunga och vara söt - på en och samma gång. De uppfyller två av kraven men sopar sången under mattan.
NÖJE

Flickorna skriker och tjuter.

Det gör de helt rätt i.

Publikens hjärtan och The Fooo slår volter i takt.

De sockervaddssöta flickdrömmarna studsar som pingisbollar mellan väggarna.

Tjugo år efter att den första pojkbandsvågen svepte över världen har en ny leverans av flickidoler kommit från fabriken. Felix Sandman, Oscar Enestad, Oscar ”OG” Molander och Omar Rudberg uppvaktar hundratals tonårshjärtan var på samma gång. Det är ett hårt jobb men någon måste göra det. Den här gången är det The Fooo.

Kvartetten verkar vara fullt medveten om att spelreglerna för ett pojkband är att de ska kunna dansa, sjunga och vara söta på samma gång. Det kanske låter enkelt men det är en konstart som få har lyckats bemästra. Alla tre punkter måste hela tiden sitta som ett smäck.

Flyger över scen

På debutskivan ”Off the grid” får The Fooo till det men live lyckas de bara med två av tre måsten.

De fyra nittiotalisterna har inga problem att få publikens känslor att storma som på öppet hav och de flyger över scenen i volter som skulle ge den gamla generationens pojkband ryggskott om de tänkte tanken.

Rycker i livlinan

Sången sopar de däremot under dansmattan. Bandet pratar om sin turné som ”The Fooo experience” men inte är upplevelsen komplett när sången helt saknar wow-känsla. The Fooo dansar och rycker i stället en extra gång i det som är bandets livlina: sin ungdom.

The Fooo

Annexet. Publik: Fullsatt. Längd: En timme. Bäst: ”Man over board”. Sämst: Att bandet kör allt mellansnack på engelska eftersom de har många internationella gäster på plats. Taskigt mot de yngsta fansen.